Max Wiik & Peter Lindvall

Basketbloggen

Johnell Smith - en stofil i svensk basket

Den moderna basketen bygger mycket på trepoängare. Skottets betydelse och användandet av det tycks öka för varje år som går.

Och så har det sett ut i ett antal säsonger nu.

Helst ska alla spelare på planen kunna dra i skott från trepoängaren. Men framför allt så måste nästan dina guarder vara fantastiska skyttar för att ditt lag ska nå framgång.

Men mitt i allt detta hittar vi Norrköping Dolpins amerikan Johnell Smith. En guard som på fullaste allvar har skjutit sex trepoängare - på hela säsongen.

Under kvällens brottartunga bortaseger mot Södertälje Kings satte han sin allra första under 2016/2017. I slutet av mars.

Läs och begrunda: Johnell Smith är 188 centimeter lång, väger 85 kilo och är inte direkt någon Russell Westbrook-atlet. Och dessutom så skjuter han inte trepoängare heller.

Han är en bakåtsträvande gammal stofil i en sport som konstant utvecklas. Det känns otänkbart att en sådan spelare ska kunna ha ett existensberättigande i dagens basket.

Men visst fasen har han det.

Studera arabiska i tio år. Res sedan till Egypten. Hör dig för med lokalbefolkningen om var världens äldsta pyramid finns. Orientera dig med hjälp av en uråldrig karta med tillhörande kompass i timmar, dagar och veckor tills du hittar den.

Där någonstans. Under 300 ton sand på en nästan söndersmulad stenvägg går det att, om du kisar riktigt ordentligt, att tyda hieroglyfer. Det är bilder föreställandes Johnell Smith med budskapet att "trepoängare inte är så jäkla viktigt".

Ungefär så omodernt är det.

Trots detta så var Smith, i den ovan nämnda segern mot Södertälje, bäst på planen. 17 poäng, åtta returer, tre steals och en helgjuten insats som genomsyrades av smarta beslut.

Hur gör han? Hur får den här 36-årige mannen sitt spel att funka även 2017?

Jag tror att jag har en aning.

1. Han har ett fantastiskt skott från halvdistans. Det spelar ingen roll om han skjuter från dribbling eller curl-cuttar runt en screen tar och tar skott direkt. Johnell Smith måste vara en av seriens absoluta bästa skyttar från midrange-avstånd.

2. Hans förmåga att läsa spelet är något över det vanliga. Smith ser om försvararen är ett steg för sen in i en situation, noterar vilket av motståndarens ben som står längst fram i en mot en-situationer och vet exakt hur han ska röra sig utan boll. Det gör att han konstant tar sunda beslut offensivt - och är en ganska underskattad passningsspelare.

3. Johnell Smith är en av ligans bästa försvarsspelare. Han har aktiva händer och ligger som en igel på bollföraren. Defensivspecialister av hans kaliber älskas av tränare och har en roll i de flesta lagen.

En kombination av hans storhet som beslutsfattare och respekterade halvdistansskott gör att försvararen inte kan/hinner backa av honom. Annars känns det ganska solklart att kliva bort en halvmeter från en snubbe som skjuter sex treor per säsong.

Men det går inte. För då straffar han dig - på ett eller annat sätt.

Johnell Smith, 36, är långt ifrån sin prime. Hans offenisv har varit väldigt mycket mer fruktad genom åren.

Men det är imponerande att se hur smart han är. Och att han, mot alla odds, får sitt spel att funka även 2017.

//Wiik

Dags för drömfinal

Då vet vi förutsättningarna; BC Luleås motståndare i SM-finalspelet blir de fyra senaste årens mästare och tungviktslag Södertälje Kings.

Under torsdagskvällen knäckte Vedran Bosnics gäng Norrköping i den sjätte semifinalen och därmed är Kings klart för sin sjätte final i rad. Det är mäktiga fakta som inte går att vifta bort.

Nåväl, Luleå mot Södertälje är inget annat än en drömfinal, en galen prestigeserie mellan två klubbar där ingen, och då menar jag ingen, gillar den andre.

Luleå vill rycka kungakronan av Södertälje som kommer göra allt för att behålla den.
Kings landslagstränare Vedran Bosnic har inte många vänner i basketsverige och förhållandet till publiken i Luleå är nog det mest ansträngda som finns i landet. Räkna med att en fullsatt Luleå energi arena kommer göra allt för att få honom ur balans.

Nere i Södertälje finns det inget roligare än att knäcka laget från Luleå som i så många år haft mest pengar, mest publik och flest titlar de senaste 20 åren.

Bloggen kommer förstås analysera den här finalserien flera gånger innan det är dags för uppkast på tisdag men tittar vi tillbaka på matcherna under säsongen påstår jag i dag att den regerande mästaren är knapp favorit - trots att Luleå vann grundserien.

Vinterns möten mellan lagen ger två segrar var men det som gör att det tippar över en aning i Södertäljefavör är att Luleås båda segrar har varit sekundrysare i LEA. I Täljehallen har Kings haft lekstuga båda gångerna.

Och sedan är det förstås på följande vis: Har en klubb vunnit mästerskapet fyra år i rad får man finna sig i att vara favorittippad - i alla fall till motsatsen bevisats.

//Lindvall

Byggstart

Det är svårt att hitta de rätta orden efter Luleå Baskets osannolika guldbragd mot superlaget Udominate och ni som läst den här bloggen vet hur jag bedömt lagets chanser att vinna SM-guld den här säsongen.

Precis. Ungefär lika med noll.

Men den spelartrupp som Luleå Basket orkade ställa på benen efter en turbulent vår och sommar ska det inte bara gå.

 

Men det gick. Anna Barthold & Co visade återigen vad vinnarvana, hjärta och stenhårda psyken kan förmås göra när pressen är som störst, när allt ställs på sin spets.

Då kliver en rollspelare som Janis Ndiba fram och leder laget. Då skjuter Katie Bussey, efter en ganska risig match, i de två viktigaste skotten som får allt att tippa över. Då spelas Allis Nyström en av sina bästa matcher i karriären.

 

Men: Vi måste förstås vara en aning nyktra när det ska tittas framåt och byggas ett lag som går för SM-guld fem.

Vilka spelare ska stanna? Hur ska det värvas?

Vi börjar med tränaren David Visscher som redan direkt efter onsdagens guldmatch mer eller mindre sa rakt ut att han stannar kvar. Det är en nyckel.

Sedan är det upp till guldmakaren från USA att började jobba med laget och han vet förstås att där finns hål att fylla. ”Vi är inte perfekta”, sa Visscher mitt i guldfirandet och det säger att han har järnkoll på vad som behöver göras.

 

Vi börjar med det självklara: Jelena Antic, Katie Bussey, Allis Nyström och Anna Barthold och är en kvartett som Luleå Basket måste snacka förlängning av kontrakt med. De är hörnstenar. Jans Ndiba, beroende på prislapp, lär också finnas med i tankarna.

Men var finns då hålen?

Det vet egentligen alla. Luleå Basket måste få in skytte. Massor av skytte. En trepoängsglad guard bredvid Bussey är självklar och här snackar vi absolut toppklass.

En spelare på position tre som också kan skjuta i bollen från distans vore också att önska.

Sedan går det alltid att diskutera centerfrågan och vilken väg som ska gås där.

 

En inte alltför vågad gissning är att de förra Luleåspelarna Josefin Vesterberg och Martina Stålvant, som inte såg ut att ha speciellt kul i Udominate under finalspelet, kommer kontaktas ganska snabbt.

Vi stannar där.

//Lindvall

 

"Don't ever underestimate the heart of a champion"

Luleå Basket är svensk mästare för fjärde året i rad.

Det är den enskilt största bragden jag bevittnat under mina år som åskådare, sportjournalist och bloggare.

För lite drygt ett år sedan var det TOTALT otänkbart - i alla fall för mig. Tränaren Jens Tillman åkte fast för drograttfylla, stjärnduon Josefin Vesterberg och Martina Stålvant lämnade för värsta rivalen och klubben tvingades tänka om totalt inför säsongen 2016/2017.

Då trollade Luleå Basket fram guldtränaren David Visscher, som inte varit aktiv inom elitbasketen på nästan ett decennium, ur rockärmen.

Tillsammans med rutinerade vinnare som Katie Bussey, Anna Barthold och Allis Nyström formade han ett av de hårdast kämpande lagen som svensk basket har sett. Men långt ifrån den rent spelmässigt bästa laget.

I grannlänet Västerbotten var läget annorlunda.

Under hela säsongen har Udominate varit den stora guldfavoriten. Det har värvats landslagsspelare efter landslagsspelare, handplockats importstjärnor av hög Europa-klass och man har satt ihop en trupp som i princip haft två mästerskapsmässiga femmor.

Luleå å andra sidan har stött på patrull tidigt under grundserien. Lagbygget har kritiserats, inte minst av oss på bloggen, importspelare har kommit och gått och man förlorade alla fem matcher mot Udominate innan slutspelet.

Talangmässigt har Luleå Basket inte kunnat mäta sig med rivalen i Umeå. Inte ens nästan. Det står jag fast vid även nu.

Men att höja sig när det gäller som mest - och kämpa tills benen ger upp, svetten rinner och kroppen skriker "SLUTA! DET GÅR INTE LÄNGRE!" - är tamejfan också en form av talang.

Och det är precis vad Luleå Basket har. Kämparglöd. Inställning. Viljan att vinna.

Kalla det vad fasen ni vill. Jag bryr mig inte.

"Don't ever underestimate the heart of a champion!" - det sägs vara Houston Rockets-tränaren Rudy Tomjanovichs bevingade ord efter att hans lag säkrat sin andra raka NBA-titel.

Men jag är inte så säker längre. Det kan lika gärna vara en rödrosig David Visscher som ligger bakom det citatet.

För det är precis vad jag och bloggkollega Peter Lindvall gjorde. Och vi hade så sjukt fel.

Allis Nyströms insats under finalserien har varit något i hästväg. Om det är någon som personifeirar glödet, viljan och intensiteten som Luleå Basket stått för den här säsongen, ja, då är det Allis Nyström.

Katie Bussey ÄR den största matchvinnaren som satt sin fot i en svensk baskethall. Trots att hon gjorde en halvrisig guldmatch så klev hon in, satte dagens tuffaste skott och ger Luleå Basket ledningen för första gången under kvällen. När det behövdes som mest - och det vände hela matchen.

Skriv ett livstidskontrakt med henne. Helst nu.

Och Anna Barthold... Hon gjorde en offensivt dålig insats. MEN VAD SPELAR DET FÖR ROLL?

Hennes blotta närvaro inger en enorm respekt och sätter skräck i vilken motståndare som helst. För att inte tala om det sanslösa försvarsjobbet hon gjorde.

Hissa tröjan. Bygg en staty. Döp arenan efter henne. Den här hjälten är värd ALLT.

Jag vet inte om det här är det guld som skapat mest jubel i Luleå Energi Arena. Jag vet inte heller om det är den titeln som kommer att firas mest av Luleå Basket-stjärnorna.

Men det är den enskilt största sportsliga bragden som jag har bevittnat i norrbottnisk idrott.

Grattis, Luleå Basket. Det har varit så sjukt häftigt att följa.

//Wiik

Svensk anmäld till NBA-draften

22 juli kommer den årliga NBA-draften att arrangeras ännu en gång.

En magisk tillställning där några av världens största talanger samlas - och livslånga drömmar uppfylls.

Som ni vet är vi inte direkt bortskämda med svenskar som blivit draftade till NBA. Men i sommar kan alltså ytterligare en lirare från Sverige skriva in sig i historieböckerna.

Nämligen Simon Birgander från Helsingborg.

"Det känns roligt och spännande. Det har alltid varit en dröm så vi får se vad som händer", säger Simon Birgander till NSD:s basketblogg.

Har några NBA-klubbar visat intresse? Ska du på någon workout?
"Mina agenter sköter allt det där. Jag har ingen aning ännu".

Den 212 centimeter långe centern Simon Birgander, född 1997, är en så kallad "early entry" till årets NBA-draft.

Han har de senaste säsongerna spelat för det spanska LEB Gold-laget Clavijo. Där snittar Birgander just nu fyra poäng och fyra returer för sitt lag.

Här kan ni läsa en längre intervju med den svenske talangen.

//Wiik

Därför har den norrbottniska björnen vaknat

Senast BC Luleå/LF Basket/Plannja Basket spelade SM-final hade precis Apples iPad lanserats.

Senast BC Luleå/LF Basket/Plannja Basket spelade SM-final sportade Justin Bieber en klassisk pottfrilla och blev kallad "lillebror" av Selena Gomez.

Senast BC Luleå/LF Basket/Plannja Basket spelade SM-final gick Denzel Andersson, Joel Svensson och Andreas von Uthmann i sjunde klass på högstadiet.

Senast BC Luleå/LF Basket/Plannja Basket spelade SM-final hade Max Wiik nästan ambitioner om att spela högre upp än division II.

Ja, okej. Ni fattar vad jag far efter. 2010 var året klubben senast tog sig så här långt i basketligan herr.

Den har legat i ide under sju år. Men nu har den norrbottniska björnen vaknat igen. Och tillåt mig nu att bokstavera framgångsreceptet för er: K-O-N-T-I-N-U-I-T-E-T.

I samma stund som BC Luleå skrev ett treårskontrakt med Peter Öqvist sa man också indirekt att man var less på att förlora.

Lars Mosesson var less på att sitta och jämra på kontoret över kvartsfinalförluster. Eduardo Carrazana funderade på att lägga av efter den tunga säsongen ute i Arcushallen. Och publiken var på väg att överge klubben till förmån för blomstrande Luleå Basket.

Men Öqvist och BC Luleå ritade upp en treårsplan. Lite drygt 1000 dagar senare står vi här och klubben är tillbaka där den hör hemma - i svensk baskets finrum.

Man ville bygga upp en vinnarkultur. Man ville ha spelare från länet i rotationen. Och man ville att fansen skulle komma till hallen igen.

Klubben har steg för steg avancerat från kvartsfinal, semifinal och slutligen finalplats och serieseger. Adam Rönnqvist, Christopher Ryan (skadad förvisso) och Denzel Andersson (har bott i Luleå sedan ettan på gymnasiet) är hemvävda killar med nyckelroller i laget. BC Luleå har dessutom högst publiksnitt i serien med sina 1805 per match.

Ingen kommer ens i närheten av det.

Visst. Alla importspelare har bytts ut från den förra säsongen. Men det gör egentligen inte så mycket.

Peter Öqvist har en stomme av svenska spelare som skulle kunna utföra hans motion-anfall bakfulla, med förbundna ögon och en iller i kalsongerna.

Och det betyder ALLT för BC Luleå.

Klubben är tillbaka på sin rättmätiga plats i svensk basket. Det enda som återstår nu är att Peter Öqvist ska bli profet i sin egen hemstad.

Och det bästa av allt? Han har ytterligare tre år på sig.

//Wiik

Max Wiik och Peter Lindvall bloggar om basket i Luleå, Sverige, Europa och resten av världen.


Fakta om Peter
Född: 1964
Bor: Luleå
Yrke: Journalist
Gillar: Min fru, mina fem söner och en vovve som heter Syrran.
Kontakt: peter.lindvall@nsd.se


Fakta om Max 
Född: 1991
Bor: Umeå
Yrke: Frilansjournalist (snälla anställ mig) 
Gillar: Mjölk, arraksbollar och min spinnmaskin till katt: Holger
Kontakt: maxwiik@hotmail.com 

  • Twitter

BLOGGAR

2017-04-26 K-märkt

IV