Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

SSU driver på 


Fredrik Lundh Sammeli, SSU-basen Philip Botström, Evelina Harr och Anders Öberg var några av dem som deltog vid Socialdemokraternas kongressombudsöverläggning i Boden. FOTO: Camilla Friberg

 


Under helgen har de norrbottniska ombuden till vårens S-kongress varit samlade i Boden för att vässa sina krav och argument. 

I en nyhetsartikel i dagens NSD berättar riksdagsledamoten Fredrik Lundh Sammeli, landstingsrådet Anders Öberg och kongressombudet Evelina Harr om några av de förslag som Norrbottens socialdemokrater vill lyfta under partikongressen i Göteborg 8-12 april.

På plats under överläggningarna i Boden fanns även SSU:s förbundsordförande Philip Botström. Han reser just nu land och rike land för att förankra SSU:arnas krav på moderpartiet och den rödgröna regeringen.

Bland annat efterlyser han starkare initiativ för att bryta segregationen i skolan.

”Dagens marknadsbaserade skolval bidrar till skolsegregationen och sorterar i praktiken bort elever med sämre förutsättningar. För att minska segregationen behöver urvalssystemet i skolvalet förändras”, argumenterade Botström nyligen i en debattartikel i Dagens Arena.

Det är bra att SSU driver på för en mer aktiv socialdemokratisk skolpolitik. Jämlikheten har fått sig en rejäl knäck.

Sverige har, som Skolverket visat i en rapport, fått ett skolsystem som snarare förstärker än minskar de socioekonomiska skillnaderna, vilket även påverkar Sveriges ställning som kunskapsnation.

Därför kan ingen ansvarig skolpolitiker sitta nöjd. Sverige kan inte acceptera att skillnaderna växer mellan barn, beroende på om de är födda i ett fattigt eller rikt hem. 

Det är en utveckling som är dålig för oss alla.

Det gamla ideologiska riktmärket måste gälla även i det moderna Sverige. Alla, inte bara vissa, ska få chansen till en bra start i livet.

Turismen kan växa ännu mer

 

Tillväxtverks bokslut över turismen i Sverige 2016 är glädjande. Turismen ökar kraftigt i Sverige. Under fjolåret omsatte turismen nära 300 miljarder kronor och sysselsatte 170 000 personer. Antalet utländska besökare har ökat med 11 procent.

Eva Östling, avgående vd på Visita, är förstås glad.

”Det är otroligt roligt att se att så många utländska besökare väljer att resa till Sverige på sin semester. Besöksnäringen är Sveriges snabbast växande basnäring. Besöksnäringen står idag för 6 procent av Sveriges totala export av varor och tjänster”, säger hon i ett pressmeddelande.

Men Östling konstaterar helt riktigt att näringen skulle kunna växa ännu mer. Till exempel satsar både Danmark och Norge betydligt mer än Sverige för att attrahera utländska besökare.

”90 miljoner kronor är basanslaget till Visit Sweden. Det anslaget har varit oförändrat sedan 1990-talet. I Danmark är anslaget dubbelt per capita jämfört med Sverige”, konstaterar Eva Östling.

Det finns skäl för näringsminister Mikael Damberg (S) och ­– kanske framför allt – finansminister Magdalena Andersson (S) att lyssna.

Just nu utreder tidigare landshövdingen Britt Bohlin den statliga turismpolitiken. Hon ska presentera ett slutbetänkande senast 1 december 2017. Men regeringen borde presentera en del skarpa åtgärder redan i höstbudgeten.

En ökning av det statliga anslaget till Visit Sweden med, låta säga, 100 miljoner kronor per år är småpengar i budgeten men väl investerade slantar för att lyfta jobb och företagande i besöksnäringen.

Den svenska turismen är en stark tillväxtnäring som har ännu större potential.

Välfärdsmiljarderna gör skillnad


Reportern Jonas Andersson förevigade Linus Sköld, Emilia Töyrä, Ida Karkiainen och Fredrik Lundh Sammeli under onsdagens pressträff i Kulturens Hus.

 

Under onsdagen tog jag en promenad till Kulturens Hus i Luleå. Där bjöd fyra socialdemokratiska riksdagsledamöter från Norrbotten på en pressträff.

De vill berätta om vad regeringens välfärdsmiljarder och övriga reformer betyder för Norrbotten.

Det handlar om totalt 794 miljoner kronor för Region Norrbotten och kommunerna i länet enbart under 2017.

”Särskilt värt att nämna inom Region Norrbottens område är satsningarna på förlossningsvården och på barn och ungas psykiska hälsa”, sa Fredrik Lundh Sammeli, Luleå.

”Vi kan konstatera att det verkligen gör skillnad för kommunerna och Region Norrbotten vem det är som styr Sverige nationellt. Investeringar i det gemensamma samhällsbygget går före skattesänkningar. Så utvecklar vi den svenska modellen”, framhöll Ida Karkiainen, Haparanda.

I en kommentar på NSD:s ledarsida konstaterar jag att S-satsningarna på jobb, välfärd och service i hela landet även borde leda till viss eftertanke hos Centerpartiet. De visar att den rödgröna regeringen har högt ställda ambitioner i landsbygds- och regionalpolitiken. 

Därför borde vara mer naturligt för Annie Lööf att söka samarbete med S och MP än storstadsfixerade moderater som ser Norrbotniabanan som en ”krigsförklaring mot Stockholm” och beskriver Centerpartiets regionalpolitiska förslag som ”socialism”.

LO-folket laddar upp


LO-distriktets ordförande Krister Johansson välkomnade alla till konferensen på Medlefors folkhögskola i Skellefteå.

 

Under tisdagen åkte jag över länsgränsen mellan Norrbotten och Västerbotten för att medverka vid en mål- och verksamhetskonferens för LO-distriktet i norra Sverige. Ett 30-tal företrädare för LO-förbunden och LO-medlemmarna i norr hade samlats på Medlefors folkhögskola för att planera verksamheten under de kommande åren.

Jag föreläste om facklig-politisk opinionsbildning och uppmanade LO-folket att ta ordentlig plats i samhällsdebatten under de kommande åren.

Fem viktiga val väntar: Kyrkovalet 17 september 2017, riksdags-, kommun- och region/landstingsvalen 9 september 2018 samt valet till Europaparlamentet i juni 2019.

Utgången i dessa val kommer att påverka villkoren för undersköterskor, verkstadsarbetare, lastbilschaufförer och andra vanliga löntagare. Därför behövs Kommunal, IF Metall, Seko, Transport, Handels och andra fackliga röster i debatten om jobbpolitik, A-kassa, sjukförsäkring, skatter, välfärd, EU:s utstationeringsdirektiv, den sociala pelaren och annat.

Ibland sägs att facket inte ska bry sig om politiken. Men löntagarna och deras organisationer påverkas av politiska ställningstaganden. 

Tag bara kyrkovalet som närmar sig i rask takt. Svenska Kyrkan är en stor arbetsgivare. Kommunal har ungefär 6 000 medlemmar som är anställda av Svenska kyrkan. Det handlar om kyrkogårdsarbetare, krematoriearbetare, kyrkvaktmästare, lokalvårdare, barnskötare och andra.

Resultatet i kyrkovalet har betydelse för alla dessa kyrkoarbetare. Det är de förtroendevalda som beslutar om hur arbetet med arbetsmiljö och jämställdhet ska bedrivas på kyrkans arbetsplatser. Vidare bestämmer de vem som ska anställas som kyrkoherde, hur kyrkor och begravningsplatser ska skötas med mera.

Därför är det logiskt att även Kommunal och andra löntagarorganisationer engagerar sig och deltar i debatten inför kyrkovalet. Det behövs folk som står upp för en vettig personalpolitik och löntagarnas rättigheter även i kyrkopolitiken.

Historiskt riksdagsbeslut


Uppgörelsen om livsmedelspolitiken är en fin fjäder i hatten för landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

 

Det är många som blåser i den politiska stridstrumpeten just nu. Men det finns fortfarande riksdagsbeslut som tas i bred enighet.

I början av 2017 enades regerings- och allianspartierna plus V om en ny nationell livsmedelsstrategi – en historisk överenskommelse.

Uppgörelsen är en fin fjäder i hatten för landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) men framför allt är den en källa till glädje för hela livsmedelssektorn. Nu finns en stark uppbackning från hela det politiska systemet för att stärka svensk livsmedelsproduktion.

Idag, 20 juni, tas det formella riksdagsbeslutet om livsmedelsstrategin – och företrädarna för LRF (Lantbrukarnas riksförbund) är både glada och nöjda.

”Den nationella livsmedelsstrategin är bra och kan rätt genomförd bli det skifte som Sverige och svensk livsmedelsproduktion behöver. Men för att lyckas så måste myndigheter och företrädare på alla nivåer arbeta i linje med livsmedelsstrategins intentioner. Alla berörda myndigheter måste snarast få ett tydligt tillväxtuppdrag”, säger Palle Borgström, förbundsordförande i LRF.

Så är det. Det räcker inte med ett klubbslag i riksdagen. Nu gäller även att alla aktörer – statliga myndigheter, kommuner, regioner, lantbrukare, livsmedelsproducenter, handel och andra – ser till att driva på för att förverkliga alla goda tankar i livsmedelsstrategin.

Till exempel går det att göra mycket inom ramen för den offentliga upphandlingen.  Varje år upphandlar det offentliga Sverige varor och tjänster för drygt 600 miljarder kronor ­– en enorm summa.

Många kloka kommunpolitiker använder redan i dag upphandlingarna för att exempelvis gynna närproducerad mat i skolan eller schysst djurhållning. Men det går att göra ännu mer.

Nyligen visade branschorganisationen Svenskt Kött att hälften av det färska köttet och 60 procent av korven och köttbullarna som kommunerna köper in kommer från andra länder än Sverige! Ofta handlar det om produkter från länder som kan hålla låga priser på grund av att de har svagare miljökrav och sämre djurskydd än Sverige.

Därför kan kommuner, landsting och regioner inte bara stirra på prislappen. I fortsättningen måste de ta betydligt större hänsyn till djurskydd, miljö och kvalitet när det ska upphandlas mat till sjukhus, äldreboenden och skolor.

Till minne av Anna Lindh

 
Anna Lindh var mitt i livet. Hon besökte Luleå och Norrbotten bara några veckor före sin död 11 september 2003. FOTO: Göran Ström

 

I dag, måndag 19 juni 2017, skulle Anna Lindh ha fyllt 60 år om hon fått leva ­– och det finns skäl att ägna en del av denna dag åt att minnas hennes liv och politiska gärning.

De senaste åren har Sveriges feministiska utrikespolitik och utrikesminister Margot Wallström fått många erkännanden runtom i världen. 2015 utsågs Wallström till en av årets främsta globala politiska tänkare i den ansedda amerikanska tidskriften Foreign Policy och 1 januari 2017 tog Sverige klivet in i FN:s säkerhetsråd.

Det är ett gott betyg åt svensk utrikespolitik och Wallström personligen. Men det var Anna Lindh som röjde väg och tog de första stegen för att utveckla den svenska utrikespolitiken i en feministisk riktning.

Som utrikesminister 1998-2003 lyfte Anna Lindh ständigt demokrati, jämställdhet och kvinnors rättigheter.

Även politiska motståndare såg Annas kvaliteter. 11 september 2013 skrev Birgitta Ohlsson (L) fint om Anna. 

”Hon var exemplet på att det går att kombinera karriär, självförverkligande och familjeliv. Att kunna få allt – utan att behöva välja bort något. Kort sagt det liv som män oftast har kunnat leva. Hon hymlade dock inte om kraven, svårigheterna och det ständiga skuldbeläggandet. Som feministisk förebild var hon ovärderlig”, framhöll Ohlsson i ett inlägg hos SVT Opinion

Vi är många som, i likhet med Birgitta Ohlsson, saknar Anna och minns henne som en fantastisk inspirationskälla.

För mig förblir hon den bästa SSU-ordföranden och skickligaste utrikesministern som vi har haft. Det är en djup sorg att hon inte fick leva längre.

 

                                                        * * *

För den som vill fördjupa sig i Annas tankar och idéer har Mats Engström, medarbetare till henne 1994-2001, samlat en del av hennes större tal och artiklar på sin webbplats.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Var lagledare för Lira BK:s damlag 2006-2009.


Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se
Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

BLOGGAR

2017-04-26 K-märkt

IV