Klockan 11.00: Du väljer ut dina varor på sajten och trycker ”beställ”.

Klockan 11.30: En drönare surrar in och lämnar av din beställning precis utanför din dörr.

Låter det drömlikt?

Artikelbild

Inom några år kan det faktiskt bli verklighet, i alla fall om nätgiganterna får som de vill. I december 2016 genomförde Amazon sin första testleverans med autonoma drönare till en kund i engelska Cambridge. Google och flera andra experimenterar med samma sak.

Och även här i Sverige har till exempel bildelskedjan Mekonomen gjort småskaliga tester med att leverera reservdelar via drönare.

Många konsumenter verkar också vara sugna på att få hem sina varor på det här sättet. Enligt en kommande undersökning från Ericsson Consumer Lab, där man intervjuat människor i tio storstäder runt om i världen, förväntar sig 77 procent att få sina varor levererade hem med hjälp av drönare inom fem år.

– Teoretiskt sett är det ju smidigt, snabbt och energisnålt. Om man vill ha en vara direkt i dag måste man åka till en fysisk butik, med drönare kommer avståndet att minska mer och mer. I dag handlar vi online för att det är billigare och smidigare och snabbheten skulle tillföra ytterligare en aspekt, säger Elin Häggberg som driver teknikbloggen Teknifik och själv är ägare till en drönare.

Artikelbild

| STOCKHOLM 20171019 En man kör en radiostyrd drönare utrustad med kamera Foto: Fredrik Sandberg / TT / kod 10080

Elin Häggberg tror också att drönarleveranser i framtiden kanske kan bli en länk i ett nytt sätt att konsumera. Skräddarsydda, så kallade personaliserade, varor blir allt vanligare och på sikt kan det kanske leda till att lager och butiker fyllda med förproducerade varor som passar många i stället ersätts av produktion on demand och direktleverans till kunden, förslagsvis med drönare.

Men än är det mycket som måste lösas innan den visionen kan bli verklighet.

Artikelbild

| OLYMPUS DIGITAL CAMERA

I dag får drönare inte flyga högre än 120 meter upp i luften och de måste även flygas inom synhåll för föraren – vilket gör det svårt att leverera något på distans. Vill man avvika från dessa regler måste man söka tillstånd hos Transportstyrelsen som då gör en riskbedömning.

– Vi tittar bland annat på risken för dem som befinner sig på marken, för andra i luftrummet, och för tredje man i infrastrukturen. Det är alltså den som flyger som ska oroa sig över vilka eventuella risker de kan skapa genom sin verksamhet, säger Remi Vesvre som är ledningsstrateg på Transportstyrelsen.

Artikelbild

För säkerhetsriskerna är många – och allvarliga.

– Vad händer till exempel om en drönare ramlar ned? Och om den ska leverera till exempel medicin och paketet faller till marken och öppnar sig och hamnar i händerna på ett barn eller ett djur?

Artikelbild

Det är också många andra praktiska detaljer som skulle behöva lösas för att drönarleveranser ska kunna fungera – och accepteras – i samhället. För hur pigga är vi på att ha drönare som susar förbi lägenhetsfönstret på åttonde våningen när grannen beställt nya skor på nätet? Och hur löser man det praktiskt med en massa drönare som flyger omkring i en redan hårt trafikerad stadsmiljö?

Klart är i alla fall att intresset för de flygande farkosterna ökar och den 1 februari infördes nya regler för drönare. Än så länge har man dock inte märkt av någon anstormning av aktörer från just leveransbranschen på Transportstyrelsen.

Artikelbild

– Nej, 99 procent av ansökningarna handlar om bilder och kartläggning, till exempel för räddningssammanhang eller för planering vid ombyggnader, säger Remi Vesvre.

Han tror att det dröjer innan drönare blir en del av våra vardagsliv.

Artikelbild

– Det största problemet med drönare är att de är blinda. De kan ta sig från A till B men ser ingenting under vägens gång, varken andra fordon eller människor. Så de är fortfarande stora faror i luften. Och så länge det är så kan vi inte släppa ut dem. (TT)