Det är ytterligare en trafikfarlig vinter för trafikanter och renar längs Kallaxvägen. Renflockar uppehåller sig ofta längs den vältrafikerade vägen för att slicka i sig salt. Trafiken till och från Luleå Airport, F 21, BDX och byarna går ofta rakt igenom renarnas saltiga buffébord.

Samebyn och Kallax intresseförening vittnar om att situationen har blivit värre de tre senaste åren. Förut brukade renarna söka sig till havet för att slicka i sig av det bräckta havsvattnet, men nu är renarna istället som klistrade med tungorna längs asfalten, enligt Jakob Nygård, ordförande i Sirges sameby som äger renarna. Orsaken är att det saltas oftare, och dessutom misstänker samebyn att sanden innehåller mer sand än tidigare.

– Förut stannade inte renarna på sanden. Min uppfattning är att det är mer salt i sanden nu, säger Jakob Nygård.

Artikelbild

| Vanligare syn. Flera renar slickar i sig vägsalt från Kallaxvägen och skräms inte av trafiken. I diket ligger två dödade renar. Saltet är till för att förbättra trafiksäkerheten, men det finns en klar baksida med det.

Att salt allt oftare används istället för sand hänger ihop med de senaste årens häftiga väderomväxlingar. Med plusgrader och frost omvartannat och ishalka som följd.

– Det har ju varit konstiga väderomslag de sista åren. Halkan gör ju att det saltas mer i och med de hastiga temperaturväxlingarna.

Ett tiotal olyckor har redan skett för säsongen. Senast förra veckan blev tre renar påkörda under loppet av en timme efter att vägen hade strösslats med salt, berättar Nygård. Samebyn sliter med att hålla renarna borta från vägen. Men det går inte att bevaka dem under dygnets alla timmar. När renarna väl har fått smak på salt hamnar de i trans, berättar Nygård.

– På själva asfalten finns det inget att äta. Skulle inte saltet vara där skulle de naturligtvis passera vägen men de skulle inte bli kvar där, säger han.

Artikelbild

| Ytterligare en död ren nära avfarten till BDX.

Utöver yrkestrafiken drabbas också byborna.

– Sista tre åren har det urartat, säger Erik Larsson, ordförande i Kallax intresseförening.

Mörkerkörningen är den kritiska tiden. Oftast går det inte att använda helljusen eftersom mötande bilister bländas.

– Och då ser man inte mer än 20 meter. Kör man då i 90 så kör man på dem eller så får man väja, säger Erik Larsson.

Kallax intresseförening har vänt sig till länsstyrelsen för att väcka frågan om en saltfri väg. Men trafikverket har inga planer på att slopa det. Samtidigt efterlyser byborna bland annat att renarnas horn reflexsprayas eller märks med västar..

– Jag har sett en ren som har haft det på sig. Man skulle se dem mycket bättre på kvällen och jag tror de flesta olyckorna händer kvällstid, säger Erik Larsson.

Sirges sameby har börjat reflexmärka några renar på prov. Men det är inte så lätt som det låter, menar Nygård. Det blir ytterligare ett arbetsmoment. Reflexvästar för renar är en bristvara på marknaden och dessutom riskerar de att fastna i terrängen. Reflexsprayen är inte heller alltid vädertålig.

– Vi har några vi provar med för att se hur det funkar. Men när det är blötsnö och regn finns det ingen målarfärg som fäster. Och sen gnuggar de bort det mot varandra, säger Jakob Nygård.