Det knakar i fogarna skulle man kunna säga vad gäller takras och den vinter vi har. En av de professorer som tittat mycket på problematiken med snötyngda tak heter Carl-Johan Johansson. För åtta år sedan gjorde han en utredning tillsammans med Lunds universitet som pekade på att brister i byggbranschen är orsak till flertalet ras. Utredningen synade 100-tals fall av takras under vintrarna 2009 och 2010 och visade att så gott som samtliga berodde på brister i konstruktioner. I häften av fallen redan på konstruktionsnivå, att man helt enkelt räknat fel, medan den andra halvan handlade om att man byggt fel.

– Inte ett enda av fallen handlade om att det var för mycket snö på taken eller att underhållet av dem brustit, säger Carl-Johan Johansson som numer är pensionerad professor inom byggteknik.

Orsaken handlade om brist av kontroller utifrån.

Artikelbild

| Konstruktören Björn Lidström vid Monarken i Piteå menar att många av de takras som drabbat fyrkanten den senaste tiden handlar om äldre byggnader från 1970-talet som inte är dimonsionerade för de tunga snömassor vi haft i år.

– Vi såg ett ihåligt byggsystem. De beräkningar och ritningar som gjorts innan byggnader uppförts kontrollerades aldrig utifrån, det gjordes bara egenkontroller som i många fall bara var ett kryss på ett papper. Enligt vår utredning hade det behövt tas in en tredje part för att syna konstruktionerna innan de uppförs.

En annan professor, Sven Thelandersson, är inne på samma spår.

– Det handlar om grova fel i byggprocessen helt enkelt. Enda sättet att undvika det är att ta in tredjepartsgranskningar. Fram till 1990 hade vi byggnadsnämnder som kontrollerade bygghandlingarna innan husen uppfördes. Då hade kommunerna bättre koll på det hela, men efter det har viktiga kontrollfunktioner försvunnit.

Thelanderson pekar på ett exempel från Ystad där en sprillans ny byggnad rasade ihop två timmar efter att stommen gjorts klar. En av orsakerna till raset var att man byggt med för svaga pelare, något som byggföretaget Peab i efterhand tolkade som en miss i sina kontrollsystem.

Artikelbild

| Professorn i konstruktionsteknik, Sven Thelandersson, menar att många takras handlar om grova fel i byggprocessen.

– Peab hade sex företag totalt under sig som jobbade med byggnaden, men ingen hade det totala huvudansvaret. Efter den olyckan införde Peab trepartsgranskningar, berättar Sven Thelandersson.

Christian Sjösten på Peab i Luleå bekräftar det hela.

– I och med att vi inte har några egna konstruktörer anlitar vi bolag som gör ritningarna vilka vi sedan skickar vidare till en second opinion som får räkna på det hela.

I Piteå, på Monarken, sitter konstruktören Björn Lidström. Han har varit ute på ett flertal tak och inspekterat det som hänt i vinter.

– Många av de takras som skett här i fyrkanten är tak som byggdes på 1970-talet. Då fanns helt andra riktlinjer än i dag. Fram till 1975 var dimensionerande snölast max 150 kilo per kvadratmeter. När vi varit ute och mätt i år kan tak ha haft tyngder på upp mot 300 kilo per kvadratmeter. Då säger det sig självt att rasrisk finns.

Ett av de tak som rasade i vinter var dock så gott som nybyggt. Olyckan skedde den tionde april på den 650 kvadrat stora lastzon som uppförts vid Lindbäcks byggs nya fabrik på Haraholmen utanför Piteå.

– Vi köpte en färdig konstruktion som vi trodde på. Delar av den ska klara 900 kilos tyngd medan andra ligger på 400 kilo, det beror på vinklar och snöfickor. Men det ska bli intressant se vad utredningen visar. Jag misstänker att det handlar om antingen konstruktionsfel eller utförandefel. Att det helt enkelt är den mänskliga faktorn som ligger bakom raset.

Hur menar du mer konkret?

– Jag skulle gissa att konstruktionshandlingen var helt rätt men att något gick snett vid själva byggandet. Vi får se.