Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

En motor för tillväxt


Kommunalrådet Niklas Nordström, Luleå, välkomnade idrottsminister Annika Strandhäll och tidigare statsrådet Aida Hadzialic till ett seminarium om idrott, turism och lokal utveckling.

 

Idrottsminister Annika Strandhäll (S) hyllade den svenska idrottsrörelsen när hon talade vid ett seminarium i Luleå under fredagen.

”Idrottsrörelsen är en fantastisk resurs i hela landet. Den omfattar tre miljoner medlemmar, 650 000 ledare och 20 000 föreningar”, framhöll Strandhäll.

Denna enorma folkrörelse är också grunden för att ett relativt litet land som Sverige hävdar sig så väl på arenorna i Pyeongchang och andra sammanhang. 

Bredden och spetsen hänger ihop. Breddidrotten medverkar till att fler talanger får chansen att utvecklas. Samtidigt bidrar OS- och VM-framgångar till att fler barn och ungdomar inspireras och söker sig till skidspår, curlinghallar och ishockeyrinkar. 

Den nederländska skridskotävlingen KPN Grand Prix (som genomförs i Luleå 22-25 februari) är ett exempel på hur bredd och elit kan förenas. Vid sidan av elitloppen genomförs också lopp som är öppna för allmänheten.

Till detta ska läggas att sådana evenemang är en motor för lokal tillväxt.

”250 nederländare bor på hotell och äter under tre dagar. En del av dem stannar dessutom ännu längre. Det betyder 1-2 miljoner kronor för staden”, sa Jenny Hellman, vd för Visit Luleå, vid seminariet i Luleå.

Det är också ett av skälen till att Riksidrottsförbundet vill utveckla Sverige som evenemangsnation. Stora idrottstävlingar skapar inte bara glädje och gemenskap, utan också nya arbetstillfällen och ökad turism.

Det kan handla om att locka fler internationella stortävlingar till Sverige men också om egna arrangemang som Piteå Summer Games eller Gothia Cup.

För fem år sedan gjorde Handelshögskolan i Göteborg en studie av hur inkomstbringande Gothia Cup var. Då framgick det att de tillresta spelarna och åskådarna spenderar nästan en halv miljard på logi, mat, dryck och nöjen!

Sverige har redan en lång och stolt tradition som idrottsarrangör. Under 2017 genomfördes över 50 olika internationella idrottsevenemang i Sverige. 

Det finns emellertid möjligheter för stat, kommuner och regioner att (i samarbete med idrottsrörelsen och besöksnäringen) flytta fram positionerna ytterligare.

Konkurrensen är stor om de internationella idrottsevenemangen. Därför gäller det att alla samhällsaktörer är med på noterna och drar sitt strå till stacken för att stärka Sverige som evenemangsnation.

Bloggen minns 2018 (del 15)


Författaren Måns Wadensjö rattade NSD:s ledarsida under sommaren. FOTO: Staffan Löwstedt/TT

 

9 juli-6 augusti tog jag semester för att ladda batterierna inför höstens valrörelse.

Ledarsidan tystnade dock inte. Författaren och frilansskribenten Måns Wadensjö vikarierade och skrev ledare.

Det blev bland annat en kommentar om lilla Kroatiens stora framgångar under sommarens fotbolls-VM i Ryssland.

”Kroatien är inte störst, och de har inte flest spelare att välja på. Ändå lyckas de inom världsfotbollen, och det är för att de spelar en smart fotboll och tar hänsyn till både sina förmågor och sina begränsningar. Så måste också Sverige tänka”, skrev Wadensjö i en text på NSD:s ledarsida 12 juli.

Bloggen minns 2018 (del 14)

 

Tisdag 3 juli gjorde jag en tripp till vindkraftparken i Markbygden, ungefär tre mil från centrala Piteå.

Det fullkomligt kokade av aktivitet i skogarna och vindsnurrorna stod som spön i backen. Siktet är inställt på att det ska stå sammanlagt 306 vindkraftverk i området i slutet av 2019.

På ännu längre sikt ska de rymmas totalt 1101 vindkrafterk i Markbygdenprojektet.

Denna storsatsning på förnybar energi betyder dessutom jobb och inkomster för Norrbotten.

I en kontorsbarack i Markbygdenområdet träffade jag Göran Petäjävaara från Jokkmokksföretaget Lapplands Eltjänst – ett av de norrbottniska företag som har glädje av investeringarna i Markbygden.

Han berättar att det ska dras hela 50 mil kabel i området.

”Det här är vår enskilt största affär. Ordern uppgår till 136 miljoner kronor. Vi har öppnat nytt kontor i Piteå och söker febrilt efter elkunnigt folk”, sa Petäjävaara.

Med andra ord: Den gröna omställningen sätter snurr på arbetsmarknaden och fungerar som en adrenalinkick för det lokala näringslivet.

Det som är bra för planeten är helt enkelt bra även för jobb, ekonomi och företagande. Saker och ting hänger ihop.

Bloggen minns 2018 (del 13)


På bilden syns S-politikerna Linus Sköld, Emilia Töyrä, Fredrik Lundh Sammeli, Leif Pettersson och Ida Karkiainen en solig sommardag  2018.

 

Dagen före midsommarafton strålade jag samman med de norrbottniska S-riksdagsledamöterna på Södra Hamnplan i Luleå. De berättade om sina insatser under mandatperioden 2014-2018.

Ett exempel är skattesänkningen för serverhallar, som jag uppmärksammade på sidan 2 i NSD 29 maj. De regionala företrädarna drev på och fick med sig sina partikamrater i regeringen.

Det beslutet gjorde också att Facebook bestämde sig för att investera och nästan fördubbla sin verksamhet i Luleå.

Hårt enträget och arbete från S-företrädarna ger resultat och bidrar till utvecklingen i norr.

Bloggen minns 2018 (del 12)


Mårten Görnerup, vd för Hybrit, välkomnade statsminister Stefan Löfven till invigningsceremonierna vid gamla NJA-kajen på SSAB-området i Luleå. FOTO: Pär Bäckström/Frilans

 

Onsdag 20 juni var en historisk dag i Luleå. Statsminister Stefan Löfven (S) och vice statsminister Isabella Lövin (MP) tog de första spadtagen för pilotanläggningen för Hybrit på SSAB-området i Luleå.

”Från att ha betraktats som en del av miljöproblemen blir vi nu en del av lösningen”, sa en stolt SSAB-anställd som jag samtalade med under invigningsceremonierna.

I samarbete med statliga Vattenfall och LKAB har ståljätten SSAB bestämt sig för att utveckla en stålproduktion helt utan koldioxidutsläpp.

Statliga Energimyndigheten bidrar med totalt 528 miljoner kr och siktet är inställt på att ha en lösning på plats för fossilfritt stål 2035.

Om den blir framgångsrik innebär det att Sverige kan sänka sina koldioxidutsläpp med tio procent och Finland med sju procent.

Med andra ord: Gamla tunga basnäringar i norra Sverige går i täten för utveckla ny teknik och minska sin klimatpåverkan.

Industri- och miljöpolitiska ambitioner förenas på ett snyggt och framtidsinriktat sätt. Rimligen  kommer det att ge Norrbotten och länets näringsliv internationella konkurrensfördelar. 

Framtiden ligger inte att hålla fast vid gamla miljöskadliga lösningar utan att utveckla nya hållbara lösningar.

Bloggen minns 2018 (del 11)  


Malin Ackholt blev omvald som ordförande för Hotell- och Restaurangfacket.

 

1-4 juni begav jag mig till Stockholm. Hotell- och restaurangfacket (HRF), som organiserar ungefär 30.000 medlemmar, kongressade och firade samtidigt sitt 100-årsjubileum.

Det blev en påminnelse om fackföreningsrörelsens historiska betydelse för att lyfta villkoren för servitriser, städerskor, diskare och andra låglönegrupper, liksom om att facket har en central roll även i det moderna samhället.

Dagens förhållanden är givetvis bättre än de var 1918. Men även dagens arbetsliv rymmer problem och orättvisor. 

Över 80 procent av hotellstädarna lever med arbetsrelaterad värk i kroppen, enligt HRF:s rapporter. Många tvingas knapra värktabletter för att klara jobbet. Slitet tär hårt på städarnas fysiska och psykiska välbefinnande.

100 år efter Hotell- och restaurangfackets grundande finns alltså fortfarande massor att göra för att förbättra villkoren på svensk arbetsmarknad.

Jag skrev om HRF-kongressen i en ledare 1 juni samt i ett blogginlägg 2 juni. Dessutom uppmärksammade jag förbundets internationella solidaritetsarbete i en text 5 juni.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Var lagledare för Lira BK:s damlag 2006-2009.

Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

BLOGGAR