Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Kamp för likaberättigande


Luleå Pride har utvecklats till en tradition. FOTO: Göran Ström.

 

Luleå Pride arrangerades för första gången 2012 och sju år senare är festivalen ett självklart inslag i sommar-Norrbotten.

I år arrangeras Luleå Pride 14-16 juni i och runt Stadsparken. I vanlig ordning blir det musik, mat, seminarier, parad och en massa trevligheter under festivalhelgen.

Bland de många utställarna i Stadsparken finns LO. Det är en markering om att Prides budskap om allas lika rätt och värde även är fackföreningsrörelsens paroll.

Även LO och LO:s medlemsförbund motsätter sig alla former av diskriminering i arbets- och samhällslivet oavsett om det handlar om sexuell läggning, könstillhörighet, religion, etnicitet eller något annat.

På sin webbplats beskriver, som ett exempel, Kommunal hur förbundet arbetar för att förebygga och motverka diskriminering på arbetsplatserna.

Sverige hör till de länder som nått långt i arbetet för sexuellt likaberättigande. Men det betyder inte att tillvaron är problemfri.

Under 2016 anmäldes 550 hatbrott i Sverige med sexuell läggning som motiv. Bland dessa anmälningar var olaga hot och ofredande den vanligaste brottskategorin. Olaga hot kan vara allt från trakasserier till dödshot och kan ske via internet, telefon, sms, på allmän plats eller i anslutning till hemmet. Andra brottskategorier är till exempel ärekränkning, skadegörelse, våldsbrott.

Därför finns behov av att fortsätta manifestera och demonstrera för människors likaberättigande.

Vi har fortfarande en lång väg att vandra innan alla kan leva som de vill utan att behöva bli utsatta för hat, hot och hån. Prides budskap är angeläget även 2019.

NSD i radion


Programmet "God morgon, världen!" sänds i P1 varje söndag.

 

Klockan 09.45 på söndag är jag en av panelisterna i P1:s veckomagasin ”God morgon, världen!”.

I panelen ingår ledarskribenter av olika politisk färg som diskuterar några aktuella frågor. Övriga panelister denna gång är Amanda Sokolnicki, Dagens Nyheter,  och PJ Anders Linder, Axess. Programledaren Lasse Johansson håller i trådarna. 

”God morgon, världen!” sändes första gången i september 1986 och har under mer än tre decennier gett lyssnarna två timmar internationell utblick och analyser till söndagsfrukosten.

Stående  programinslag är krönikan och panelen sist i första timmen, och satirgrgruppen Public Service som hörs ungefär tio minuter in i andra timmen. Varje program slutar med ett kåseri och en agenda för veckan som kommer.

Tronskifte i HBT-S


Riksdagsledamoten Daniel Andersson föreslås som ny ordförande för HBT-S.

 

Under helgen samlas HBT-S, en av de socialdemokratiska sidoorganisationerna, till kongress på Sunderby Folkhögskola utanför Luleå.

Medlemmarna i HBT-S beskriver sig själva som feministiska socialdemokrater som ställer klasskamp och hbtq-kamp sida vid sida. De arbetar för att belysa diskriminerande normer och maktordningar som motverkar alla människors möjligheter att leva sina liv i demokrati och frihet. 

Under kongressen i Sunderbyn väntar ett tronskifte. Mångårige ordföranden Sören Juvas lämnar. Som ny ordförande föreslår valberedningen Daniel Andersson, vikarierande riksdagsledamot från Lindesberg.

Bland ledamöterna i styrelsen föreslås omval av Ewelina Edenbrink, tidigare Norrbotten, numera Stockholm.

På HBT-S webbplats finns mer information om kongressen, organisationens politik med mera.

Tack och hej, Björklund!


Jan Björklund (L) gör sin sista partiledardebatt i riksdagen. FOTO: TT

 

Under onsdagen är det dags för den sista partiledardebatten i riksdagen före sommaruppehållet. Det blir säkert en del vass polemik. Men vi kan räkna med att partiledarkollegorna också kommer att säga några vänliga ord till Jan Björklund (L) som gör sin sista partiledardebatt.

Efter tolv år som Liberalernas partiledare har Björklund bestämt sig för att kliva åt sidan och vid ett extra landsmöte 28 juni väljs en ny partiordförande.

Arvet efter Björklund handlar så klart mycket om Januariavtalet. Björklund, som under många år framstått som en stenhård kritiker av svensk socialdemokrati, blev till sist en politiker som gick i bräschen för att bryta den sterila blockpolitiken.

För den insatsen ska han hedras och hyllas. Stridstuppen Björklund blev slutligen en samarbetsingenjör i samma goda socialliberala anda som historiska föregångare som Nils Edén, Gunnar Helén, Ola Ullsten och Bengt Westerberg.

Det har hittills inte gett någon utdelning för L i opinionsmätningarna. Men det är en hållning som tveklöst är bra för Sverige.

Det är inte konfrontation och ytterkantspolitiker som gjort Sverige till en framstående industri- och välfärdsnation utan breda samarbeten i politikens mittfält.

Kom ihåg Edéns och Hjalmar Brantings samarbete för demokratin i Sverige 1917-1920. Minns Tage Erlanders och Gunnar Hedlunds koalition 1951-1957. Eller hur Olof Palme och Helén gjorde upp om den ekonomiska politiken i ett knepigt parlamentariskt läge 1973-1976. Eller Ingvar Carlssons och Westerbergs uppgörelse om den stora skattereformen 1990-1991. Eller Göran Perssons och Per-Ola Erikssons handslag om budgetsaneringen 1995-98.

Sådana breda samarbeten mellan socialdemokrater, liberaler och centerpartister har gjort Sverige till ett bättre land ­– och i framtidens historieböcker kommer Januariavtalet 2019 mellan S, C, L och MP att nämnas som ännu ett sådant exempel.

Jan Björklund har varit med om att skriva historia.

En skogens man i Bryssel

En bra sak med årets EU-val är att Erik Bergkvist (S), Umeå, blir ny ledamot av Europaparlamentet. Det betyder att skogslänen kommer att få en stark talesperson i Bryssel och Strasbourg.

För den breda allmänheten är Erik Bergkvist inget känt namn. Men han har massor av politisk erfarenhet och kunskaper i sitt bagage.

Som regionråd i Västerbotten har han jobbat med regional utvecklingspolitik under många år. Han har ingått i styrelserna för både Norrlandsfonden och Almi företagspartner, vilket innebär att han har god inblick i det regionala näringslivet.

Till detta ska läggas uppväxten i lilla Norsjö, som gör att Erik Bergkvist vet allt som behöver vetas om de norrländska basnäringarnas betydelse. I Norsjö lärde han sig vikten av att norrländska gruvor, skogsföretag och träindustrier har ett fungerande handelsutbyte med övriga Europa.

Youtube-klippet talar han om vikten av ett aktivt skogsbruk och om vilken enorm tillgång som de norrländska skogarna är för hela Europa – icke minst för att utveckla miljövänliga bränslen.

”Vi kan även göra höga hus och låga hus av skogen – och till och med snaps och efterrätter”, berättar han.

Det är perspektiv som tål att påminnas om i Europaparlamentet men även i riksdagsdebatterna. Skogen är en fantastisk resurs – och ett mer aktivt skogsbruk är förenligt med miljö- och naturvårdsintressen.

Varje år är tillväxten i de svenska skogarna 120 miljoner kubikmeter. Men Sverige avverkar bara cirka 85 miljoner kubikmeter skog.

Det betyder att det finns förutsättningar att plocka ut mer från de svenska skogarna (för möbler, byggvirke, pappersprodukter, biobränslen och annat) och att det ändå kommer att finnas kvar en massa skogsmark som kan användas för rekreation, jakt, bärplockning och annat.

Jobb-, regional-, tillväxt- och miljöpolitiska ambitioner är kompatibla.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Fick utmärkelsen ”Stor grabb” i Munksund/Skuthamn SK 2006.

Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

BLOGGAR