Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Minister besöker Boden

Socialminister Lena Hallengren (S) kampanjar i Norrbotten. FOTO: TT

 

Under fredagen får Norrbotten besök av socialminister Lena Hallengren (S).

På dagordningen står bland annat möten i Boden samt på Sunderby sjukhus. Dessutom ska hon delta i utåtriktade aktiviteter i Luleå inför Europavalet 26 maj – och det finns sannerligen en del att säga om social- och arbetsmarknadspolitiken under denna valrörelsee.

Det är beklämmande att se skrämselpropagandan från högerpartierna. KD, M och SD gapar om att EU:s sociala pelare är ett hot mot den svenska modellen och innebär att EU får makten över Sveriges social- och jobbpolitik.

Det är inget annat än kvalificerat trams och bara ett försök att blanda bort korten.

Den sociala pelaren, som antogs vid EU-toppmötet i november 2017, bygger på 20 principer och innehåller en rad frågor kopplade till den sociala välfärden och – inte minst – tryggheten i arbetslivet. EU kan dock inte tvinga medlemsländerna att införa principerna i pelaren; det är upp till medlemsländerna själva, eller arbetsmarknadens parter i länderna, att förverkliga dem.

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter är en politisk avsiktsförklaring och inte rättsligt bindande – vilket också Europaparlamentets rättstjänst håller med om. Sysselsättnings- och socialpolitiken kommer även fortsättningsvis att vara främst en nationell angelägenhet.

Dock finns ett stort värde i att EU lyfter de sociala frågorna. EU-tanken hotas om den inre marknaden förknippas med ökade klyftor och försämrade arbetsvillkor, inte ökat välstånd för folkflertalet.

Till skillnad från svenska KD-ledaren Ebba Busch Thor begriper Jean-Claude Juncker, EU-kommisssionens kristdemokratiske ordförande, också detta. Han har förstått vikten av att EU och EU:s medlemsländer står upp för medborgarnas rätt till en rättvis lön, en god hälso- och sjukvård, ett livslångt lärande, jämställdhet och annat.

Något som Juncker underströk när den sociala pelaren presenterades 17 november 2017.

Vanliga medborgare och löntagare måste helt enkelt känna att de har glädje och nytta av EU-projektet för att det ska vara långsiktigt hållbart.

Den insikten finns även hos många socialt orienterade borgerliga politiker i Europa. Men den gemenskapen innefattar uppenbarligen inte svenska KD, M och KD. De har hamnat långt till höger om den politiska mittfåran i Europa, fjärran från idéerna om ett socialt EU.

Bloggen minns 2019 – del 7


Erik Bergkvist, Umeå, ger röst åt norra Sveriges krav i Europaparlamentet. FOTO: Anna Isaksson

 

28-29 mars genomfördes Europaforum norra Sverige i Luleå. Där träffade jag Erik Bergkvist (S), Umeå, som kandiderade och även lyckades ta sig in i Europaparlamentet i vårens val.

en text 4 april berättade jag om Bergkvists bakgrund i lilla Norsjö och hans engagemang för de regionala utvecklingsfrågorna.

I november fick jag tillfälle att återse Bergkvist i Bryssel och höra hur han kommit igång med sitt nya uppdrag. 18 november skrev jag om hans argument för regional- och sammanhållningspolitiken i EU.

"Jag är varm frihandelsvän. Men för att kunna motivera frihandeln så måste vinsterna av denna handel fördelas mer rättvist. Utvecklings- och fördelningspolitik hör ihop", sa Bergkvist.

Bergkvist har nu tagit säte i Europarlamentets budgetutskott samt utskott för regional utveckling för att driva dessa och andra hjärtefrågor.

Det ska bli spännande att se resultaten av hans och övriga parlamentarikers arbete under mandatperioden.

Genom Lissabonfördraget, som trädde i kraft i slutet av 2009, har Europaparlamentet fått större makt och befogenheter. Till exempel har parlamentet sista ordet när EU:s budget ska godkännas. Vidare delar det lagstiftningsmakt med EU:s ministerråd – exempelvis om miljöpolitiken och den inre marknaden.

Bergkvist och övriga parlamentariker är inga tandlösa tigrar. De har en hel del att säga till om i Europapolitiken.

Bloggen minns 2019 – del 6


Statsminister Stefan Löfven (S) höll ett starkt och ideologiskt tal på S-kongressen i Örebro. FOTO: Filip Erlind/TT

 

22-24 mars samlades Socialdemokraterna till kongress i Örebro. Det blev en ganska stillsam tillställning.

Det kändes som att partiet behövde en stunds rast och vila efter dramatiken under valåret 2018 och de långa förhandlingarna som ledde fram till Januariavtalet mellan S, C, L och MP.

Kongressen tog dock en del viktiga beslut för att stärka det livslånga lärandet och stärka allas rätt till kompetensutveckling. Vidare antogs ett nytt organisatoriskt handlingsprogram som bland annat innehåller en uppgradering av det facklig-politiska samarbetet.

Dessutom höll S-ledaren Stefan Löfven ett inspirerande tal till kongressombuden. Bland annat underströk Löfven vikten av en jämlikhetsinriktad kunskapspolitik.

”Sverige kan aldrig konkurrera med löner i yuan, dong eller rupier. Men vi kan göra det genom kunskap, kompetens och hög kvalitet”, underströk Löfven i sitt tal.

Fler tal av S-ledaren finns att läsa på Socialdemokraternas webbplats.

Bloggen minns 2019 - del 5


Jytte Guteland (som var SSU:s ordförande 2007-2011) agerar numera blåslampa i Europaparlamentet.
FOTO: Anna Karolina Eriksson/TT

 

Söndag 26 maj valde svenska folket, i likhet med medborgarna i EU:s övriga 27 medlemsländer, sina företrädare i Europaparlamentet. Som en del av uppladdningen inför Europavalet bjöd Socialdemokraterna i Europaparlamentet in en grupp S-redaktörer till Bryssel 19-21 mars.

Under besöket beskrev S-gruppen bland annat vad den vill göra för att stoppa sex- och människohandeln i Europa, vilket även blev ämnet för en ledare i NSD 1 april.

Vidare berättade Jytte Guteland om sitt arbete med miljö- och klimatpolitiken. I en text på NSD:s ledarsida 28 mars uppmärksammade jag vad hon gjort för att få ett stopp för växtskyddsmedel som kan vara skadliga för människor och pollinerande insekter.

Välförtjänt har Guteland även fått ta emot tunga erkännanden för sitt slit. 2017 utsågs hon till den mest inflytelserika Europaparlamentarikern på miljöområdet av den ansedda EU-sajten VoteWatch.

Det är inte illa jobbat av den tidigare SSU-basen Guteland – och understryker betydelsen av att Sverige skickar rätt folk till EU-uppdragen.

Aktiva och kunniga parlamentariker gör skillnad i Bryssel.

Bloggen minns 2019 – del 4


Statsminister Stefan Löfven och utbildningsminister Anna Ekström snackade mobilrestriktioner med eleverna på Strömbackaskolan i Piteå. FOTO: Simon Eliasson/TT

 

Onsdag 27 februari fick gymnasieskolorna i Luleå och Piteå fint besök. Statsminister Stefan Löfven och utbildningsminister Anna Ekström studerade på ort och ställe det arbete som görs av lärare och skolledare för att utveckla utbildningarna i norr.

Glädjande att se är också hur kunskapsresultaten i Sverige ökar i den senaste Pisa-mätningen. Det är ett gott betyg åt alla hårt arbetande krafter i den svenska skolan.

Under besöket i Norrbotten passade Löfven även på att berätta om innehållet i Januariavtalet – uppgörelsen mellan S, C, L och MP. Det blev även ämnet på NSD:s ledarsida 28 februari.

Det är ett avtal som så klart är en kompromiss, där alla partier fått ge och ta. Till exempel hade Löfven aldrig prioriterat slopandet av värnskatten om han fått bestämma själv. Men uppgörelsen rymmer även många socialdemokratiska framgångar – mer pengar till välfärden i hela landet, bredbandssatsningar, Industriklivet, Norrbotniabanan, extratjänster, nya platser i kunskapslyftet, fler polisanställda med mera.

Regeringsöverenskommelsen innehåller ett 20-tal problematiska förslag, som dock ofta går att hantera. Men 131 av de sammanlagt 172 förslagen har god potential att bidra till en progressiv samhällsutveckling”, sammanfattar Daniel Färm, chef för den S-märkta tankesmedjan Tiden, på DN Debatt 4 februari.

Om detta finns också skäl att påminna när M, KD, SD och V pekar finger åt Januariavtalet. Det är ett avtal som har sina brister men i sin helhet är mycket bra. Det är definitivt att föredra framför ett högerstyre med M och KD, uppbackat av SD.

Bloggen minns 2019 – del 3


Författaren och journalisten Eva Franchell i Bommersviksgården. På väggen hänger tavlan som Staffan Lindh målade av sin dotter Anna.

 

15-16 februari åkte jag till kurs- och konferensgården Bommersvik för att föreläsa vid Aftonbladets utbildning för unga opinionsbildare.

I samband med besöket passade jag även på att boka in ett samtal med Eva Franchell, tidigare ledarskribent hos Aftonbladet och en gång i tiden nära medarbetare till Anna Lindh (Sveriges utrikesminister 1998-2003).

Franchell håller på att skriva en bok om Anna Lindh och intervjuade mig om mina minnen av Anna under vår gemensamma tid i SSU:s förbundsstyrelse 1987-1990.

Det ska bli spännande att så småningom få läsa Franchells bok.

Jag hoppas dessutom att även dagens generationer ska se att det finns en del att lära av Annas alltför korta politiska liv och gärning.

I samtalet med Franchell påminde jag bland annat om Annas förmåga att ompröva gamla teser och förnya sig som politiker.

Till exempel var hon till en början starkt skeptisk till svenskt EU-medlemskap. Men med tiden blev hon en stark EU-anhängare och Sveriges första riktiga europeiska politiker.

Som utrikesminister trivdes hon som fisken i vattnet på EU:s toppmöten och under det svenska ordförandeskapet i EU 2001 gjorde hon en historisk insats för att förhindra att konflikten i Makedonien utvecklades till ett fullskaligt krig. Hon upptäckte att EU kunde fungera som ett verktyg för att driva på för demokrati och mänskliga rättigheter.

Det är tragiskt att Anna bara fick bli 46 år gammal men hennes idéer lever vidare. Det är fortfarande inspirerande att läsa hennes gamla tal och artiklar om vikten av europeiskt samarbete.

Förhoppningsvis bidrar de till att väcka europeiskt och internationellt engagemang också bland dagens unga.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Tre DM-guld i futsal 2007-2009 (som ledare).
Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

BLOGGAR