Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Minister besöker Boden

Socialminister Lena Hallengren (S) kampanjar i Norrbotten. FOTO: TT

 

Under fredagen får Norrbotten besök av socialminister Lena Hallengren (S).

På dagordningen står bland annat möten i Boden samt på Sunderby sjukhus. Dessutom ska hon delta i utåtriktade aktiviteter i Luleå inför Europavalet 26 maj – och det finns sannerligen en del att säga om social- och arbetsmarknadspolitiken under denna valrörelsee.

Det är beklämmande att se skrämselpropagandan från högerpartierna. KD, M och SD gapar om att EU:s sociala pelare är ett hot mot den svenska modellen och innebär att EU får makten över Sveriges social- och jobbpolitik.

Det är inget annat än kvalificerat trams och bara ett försök att blanda bort korten.

Den sociala pelaren, som antogs vid EU-toppmötet i november 2017, bygger på 20 principer och innehåller en rad frågor kopplade till den sociala välfärden och – inte minst – tryggheten i arbetslivet. EU kan dock inte tvinga medlemsländerna att införa principerna i pelaren; det är upp till medlemsländerna själva, eller arbetsmarknadens parter i länderna, att förverkliga dem.

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter är en politisk avsiktsförklaring och inte rättsligt bindande – vilket också Europaparlamentets rättstjänst håller med om. Sysselsättnings- och socialpolitiken kommer även fortsättningsvis att vara främst en nationell angelägenhet.

Dock finns ett stort värde i att EU lyfter de sociala frågorna. EU-tanken hotas om den inre marknaden förknippas med ökade klyftor och försämrade arbetsvillkor, inte ökat välstånd för folkflertalet.

Till skillnad från svenska KD-ledaren Ebba Busch Thor begriper Jean-Claude Juncker, EU-kommisssionens kristdemokratiske ordförande, också detta. Han har förstått vikten av att EU och EU:s medlemsländer står upp för medborgarnas rätt till en rättvis lön, en god hälso- och sjukvård, ett livslångt lärande, jämställdhet och annat.

Något som Juncker underströk när den sociala pelaren presenterades 17 november 2017.

Vanliga medborgare och löntagare måste helt enkelt känna att de har glädje och nytta av EU-projektet för att det ska vara långsiktigt hållbart.

Den insikten finns även hos många socialt orienterade borgerliga politiker i Europa. Men den gemenskapen innefattar uppenbarligen inte svenska KD, M och KD. De har hamnat långt till höger om den politiska mittfåran i Europa, fjärran från idéerna om ett socialt EU.

En pakt för välfärden


Emil Källström (C), Magdalena Andersson (S), Karolina Skog (MP) och Mats Persson (L) har bildat en pakt för att stärka välfärden. FOTO: TT

 

Kommunalarbetareförbundet, som organiserar ungefär en halv miljon anställda i välfärdssektorn, välkomnar Januaripartiernas besked om att det blir fem miljarder kr extra till landets kommuner och regioner redan i regeringens vårändringsbudget. 

”Ett väldigt välkommet besked. En fördubbling av pengarna det här året är precis vad Kommunal krävt som ett första steg för att säkra framtidens välfärd”, säger fackförbundets ordförande Tobias Baudin.

Även Sveriges kommuner och regioner (SKR) gör tummen upp.

”Dagens besked ger bättre förutsättningar för kommuner och regioner att möta den svaga konjunkturen. Det viktigaste är att sektorn får tidiga besked och inte när pengarna betalas ut”, säger Anders Knape (M), ordförande i SKR.

Fem miljarder kr i höjda generella statsbidrag är verkligen inte heller småpotatis för vården och omsorgen. Tillskottet betyder mycket för att kunna utveckla kvaliteten i verksamheten. Enkelt uttryckt motsvarar beloppet lönekostnaderna för hela 10.000 undersköterskor.

Från S, MP, C och L är dessutom beskedet inför kommande budgetår klart. Förstärkningen av statsbidragen till kommer och regioner ska fortsätta i ”jämn takt under hela mandatperioden”.

Som jag påpekat många gånger, senast på NSD:s ledarsida 16 januari, är det en helt riktig prioritering. Den åldrande befolkningen gör att välfärden behöver 90 miljarder mer fram till 2026 enbart för att klara dagens kvalitet i vård och omsorg, enligt regeringens beräkningar. 

Därför måste satsningar på vård och omsorg gå före nya jobbskatteavdrag och andra stora skattesänkningar under resten av den här mandatperioden.

Det kostar att se till att det finns tillräckligt med vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor och annan kvalificerad personal som kan ge hjälp och stöd till alla åldringar som behöver det.

Bella ciao

 

De senaste matcherna i Coop Norrbotten Arena/Delfinen har klassiska ”Bella ciao” strömmat ur högtalarna på högsta volym under Luleå Hockeys uppvärmningar.

På M-läktaren är vi några gamla arbetarrörelseaktivister som nickat gillande. ”Bella ciao” är nämligen en gammal italiensk kamplåt som sjöngs av partisanerna, den antifascistiska motståndsrörelsen, under andra världskriget.

Lyssna gärna på Hardwell & Maddix moderna version av detta i allra högsta grad politiska musikstycke. Det passar definitivt som uppladdning när laget från det röda Norrbotten drar på sig på det röda matchstället.

Hultqvist levererade i Sälen


Faksimil ur Dagens Industri 11 januari.

 

Under måndagen var det försvarsminister Peter Hultqvists tur att kliva upp i talarstolen på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen.

Han gav flera viktiga besked om regeringens inriktning inför de kommande förhandlingarna med övriga riksdagspartier. Bland annat vill han kraftigt förstärka Försvarsmaktens numerär.

”Kvantitet är också en kvalitet. För att vi ska öka uthålligheten måste vi bli fler”, sade Hultqvist.

Antalet värnpliktiga ska öka från 5 000 till 8 000 år 2025. Jägarregementet återöppnas i Arvidsjaur och ett nytt amfibieregemente i Göteborg ska vara klart till 2025.

Dessutom vill Hultqvist och regeringen etablera en flygflottilj i Uppsala och en stridsgrupp i Mälardalen. Vidare vill han fortsätta satsningen på Gotland med förstärkt luftvärn, artilleri, underhåll, logistik och ledningsresurser.

Förslagen ligger väl i linje med försvarsberedningens tankegångar och borde därför kunna samla en bred riksdagsmajoritet.

För den som vill veta mer om Peter Hultqvist som person och politiker - och hur hans bakgrund påverkat honom och dagens försvarspolitik - rekommenderar jag att läsa mitt porträtt av försvarsministern i Dagens Industri.

PM Nilsson på DI bad mig skriva något personligt om den färgstarke dalmasen med det mustiga språket. Det blev nästan 6500 tecken om Hultqvists tre år i Norrbotten, hans barndoms somrar i finska Kuusamo och hur den blivande S-tungviktaren en gång utropade: ”I want a battleship!”.

Skribenter som pratar


Sveriges Radio sänder drygt 170.000 timmar radio varje år.

 

Under söndagsförmiddagen var det dags för en ny paneldiskussion i P1:s veckomagasin ”God morgon, världen!”, ett av de mest avlyssnade programmen i Sveriges Radio. 

Jag, Sakine Madon, Upsala Nya Tidning, och Dick Erixon, Samtiden, fick svara på programledaren Lasse Johanssons kniviga frågor.

Den här gången handlade det om religiösa friskolor, det folkliga förtroendet för partiledarna samt tillståndet för monarkierna i Europa.

Lyssna gärna på inslaget i efterhand.

Finlands fantastiska resa


Stefan Löfven och Sanna Marin lunchade på Harpsund. FOTO: Claudio Bresciani/TT

 

Under onsdagen har Finlands nya socialdemokratiska statsminister Sanna Marin och hennes svenska kollega Stefan Löfven haft ett lunchmöte på Harpsund.

Enligt traditionen gör svenska och finska statsministrar alltid det första utlandsbesöket hos varandra, vilket säger en del om de starka banden och det nära samarbetet mellan de två länderna.

Under årens lopp har Finland och Sverige flätats samman – genom ekonomi, arbetsmarknad, näringsliv och kulturutbyte.

I dag bor omkring 700.000 Sverige-finländare i Sverige. Det är ungefär sju procent av landets befolkning.

I Finland är 5,3 procent av befolkningen registrerad som svenskspråkig. Till dessa ska även läggas en stor grupp som betraktar sig som tvåspråkig.

Stefan Löfven talar med rätta om ”två syskonländer i norr, som är del av en nordisk modell som blandar konkurrenskraft och välfärd så att människornas frihet ökar”.

Historien påminner dock om att utvecklingen inte varit självklar. Under andra världskriget slogs Finland för sin självständighet och för att undvika sovjetisk överhöghet.

Efter kriget fick landet acceptera VSB-pakten (vänskaps-, samarbets- och biståndspakten) med Sovjetunionen. Men genom försiktigt och skickligt manövrerande lyckades landet ändå orientera sig i västlig riktning.

1955 gick Finland med i Nordiska Rådet (tre år efter de övriga nordiska länderna). 1986 blev landet fullvärdig medlem av den europeiska frihandelsorganisationen Efta. 1 januari 1995 tog Finland klivet in i EU.

Sakta men säkert har välståndet även stärkts. I den senaste rankingen från World Economic Forum rankas Finland som världens elfte konkurrenskraftigaste ekonomi.

Det gamla fattig-Finland har gjort en fantastisk resa och omvandlats till ett modernt och demokratiskt välfärdssamhälle. Samarbetet med övriga nordiska länder och EU har gett landet en ekonomisk, social och politisk utveckling som det inte hade haft om det blivit en lydstat till Sovjetunionen.

Därför är det inte heller konstigt att både Löfven och Marin ställer in siktet på att utveckla samarbetet inför framtiden. Det tjänar oss alla väl.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Ingick i SSU:s förbundsstyrelse 1987-1990
Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

BLOGGAR