Vi hälsar på när arbetet med att ställa i ordning utställningen pågår.

Konstverken är allt från tavlor i olika trycktekniker, collage, målningar i akvareller och akryl till figurer – tanter.

– Jag har ritat och fotograferat tanter i många år, redan år 1994 handlade mitt examensarbete om tanter, säger Lena Mannola Edselius.

Artikelbild

Två av konstverken som ingår i utställningen.

Intresset för tanter väcktes tidigt.

– Jag har alltid tyckt om animerad film. Under juldagarna brukade min pappa ta med mig på bio för att se en ny film, det var en fin upplevelse. Jag hade också en förskollärare som var väldigt inspirerande, hon var en viktig del i att jag så tidigt började teckna, säger hon.

Hon berättar att planen var att bli skådespelare. hon tog sånglektioner, teaterlektioner samt sökte till Scenskolan.

– Då drabbades jag av en arbetsskada som satte käppar i hjulet för planerna, säger Lena Mannola Edselius som i stället, via olika utbildningsanordnare, kom att utbilda sig inom konst, bildinformation, grafisk form och illustration.

Artikelbild

Fyren är ett återkommande inslag.

Hon studerade vid Konstfack, grafisk design och illustration, och fick den vägen möjlighet att bli utbytesstudent i Köpenhamn.

Tanterna följde henne, så klart, och när hon efter två år avslutade studierna där så gjorde hon en tantfilm som fick stöd av Filminstitutet.

Artikelbild

| Här visar hon ett av de större verken.

"Jag gillar att det syns att en människa har levt, jag är lite emot det där jätteperfekta" säger hon och tillägger:

– Jag har kommit till någon form av mognad. En del klagar på att de är för smala, andra på att de är för tjocka. Jag vill att människor ska känna att de är fina som de är, att det "braiga" finns i skrattet, att det vackra inte finns i det perfekta.

Artikelbild

| Ett konstverk i utställningen.

Lena Mannola Edselius är född i Stockholm, har bott i Malmö i två omgångar och senare också i Köpenhamn.

Det var inte självklart att finna sig i lilla Kalix, dit färden bar vid millennieskiftet tack vare att kärleken finns här.

Artikelbild

| Tanter, i väntan på att hängas i utställningen.

– Det var annorlunda. Människor var trevliga och hjälpsamma men det var svårt att komma in i samhället. Nu, med barnen, är jag glad över att bo här. Jag har träffat många jättefina människor, vänner för livet.

– Jag är glad över utställningen, jag hoppas att människor ska bli glada och att den ska sätta i gång besökarnas fantasi och kreativitet.

Artikelbild

| Konstverk som ska ingå i utställningen.

Framtiden?

– Jag skulle vilja göra en tantfilm till. Det skulle också vara roligt att arbeta mer med figurer.

Artikelbild

| Arbetet med att ställa i ordning utställningen pågår. Kjell Hjort, Lena Mannola Edselius och Inger Månsson.

I utställningen ingår en serie konstverk med fyrar. De har namn och personligheter, precis som tanterna, och det finns liksom i övriga verken en djupare tanke.

– Om jag ser en kvinna som är äldre än mig och känner "så skulle jag vilja göra" – det är en fyr, min fyr. Alla människor behöver en fyr i livet.

Utställningen pågår till den 29 augusti.