Kommunalarbetareförbundet, som organiserar ungefĂ€r 500.000 medlemmar (merparten kvinnor), hade en intressant diskussion om arbetstidsförkortningar under vĂ„rens kongress i Ălvsjö.
Lena Sikström, ombud för avdelningen i VÀstsverige, sammanfattade kongressmajoritetens instÀllning.
"Jag tillhör dem som tycker gÀrna arbetstidsförkortning men att kostnaden Àr för stor i försÀmrad löneutveckling", sa hon i kongressdebatten.
I rapporten "Tid Àr pengar" har Kommunals utredare rÀknat pÄ vad en generell arbetstidsförkortning skulle kosta.
De utgĂ„r frĂ„n antaganden om 2,2 procents Ă„rligt löneutrymme och 1,2 procents inflation â och resultatet Ă€r tydligt.
Om Kommunal skulle bestÀmma sig för att ta ut hela löneutrymmet i en stegvis arbetsförkortning till 30 timmars arbetsvecka (det vill sÀga sex timmars arbetsdag) Àr det möjligt att göra det inom tio Är. Men det innebÀr i sÄ fall en reallönesÀnkning med hela 11,3 procent! Det Àr givetvis mycket pengar för undersköterskor och barnskötare.
Om hela löneutrymmet i stÀllet anvÀnds till Ärliga löneökningar skulle reallönen under samma period öka med 10,8 procent.
Vidare framhÄller rapportförfattarna att arbetstidsförkortningar har tvivelaktiga effekter pÄ arbetsmiljö och hÀlsa.
"Den generella slutsatsen i översiktsstudier Àr att effekterna antingen Àr marginella eller ytterst osÀkra. En arbetstidsförkortning kan dÀrför inte antas Žbetala sig sjÀlvŽ, exempelvis genom betydande minskningar av sjukskrivningstalen", konstaterar de.
I rapporten pekar Kommunal Àven pÄ farorna för en mindre jÀmstÀlld arbetsmarknad.
"Idag Àr heltidslönen för en undersköterska i genomsnitt 89,8 procent av heltidslönen för en industriarbetare. Om undersköterskans arbetstid genom avtal kortas till 30 timmar kommer heltidslönen, som andel av industriarbetarens, att sjunka till 71,9 procent", skriver förbundet.
Det Àr ocksÄ skÀlen till att Kommunals kongress valde att prioritera högre löner, rÀtten till heltidsjobb och modellen med arbetstidskonton istÀllet för kravet pÄ generella arbetstidsförkortningar.
Idag finns omkring 40 kollektivavtal med arbetstidskonton. Det vanligaste Àr att en procentsats av löneutrymmet avsÀtts för dessa konton dÀr de anstÀllda kan ta ut det som antingen ledig tid eller lön eller pensionsavsÀttningar.
Med andra ord: Den enskilde bestĂ€mmer sjĂ€lv hur utrymmet ska disponeras â för mer fritid eller mer pengar i plĂ„nboken.
MÄlet för Kommunal Àr att pÄ sikt uppnÄ arbetstidskonton som omfattar 50 timmars valfri arbetstidsförkortning per Är.
Det kÀnns som en klok vÀg. Friheten för den enskilde löntagaren blir rimligen större med arbetstidskonton Àn med en generell arbetstidsförkortning lika för alla.
Behoven hos 500.000 medlemmar Ă€r stora och skiftande â och dĂ„ Ă€r det bĂ€ttre att arbetstagaren sjĂ€lv fĂ„r ett avgörande inflytande över hur eventuell utökad ledighet ska disponeras.