En förutsättning för det goda samtalet är att engagerade parter är tydliga i sina formuleringar. När vi diskuterar Luleå kommuns ekonomi finns en del övrigt att önska för oss som befinner oss utanför stadshuset.

Två uppgifter återkommer: Dels att skolorna har ett överskott på ytor, dels att Luleå kommun går med förlust.

Vi har fått höra att det fattas 2 000 elever i vår kommun för att fylla skollokalerna. Från kommunens sida har det betonats att det inom skolans värld främst är lokalerna, som ska klara av Barn- och utbildningsnämndens (BUN) besparingskrav, så gäller det att hitta dessa överskottskvadratmeter.

BUN ska 2019–2022 spara i genomsnitt runt 25 miljoner kronor per år. Med en internhyra på 2 000 kronor per kvadratmeter krävs att 12 500 kvadratmeter av skolytor elimineras vart och ett av dessa fyra år. Skolan använder idag 109 000 kvadratmeter. Det blir framöver rätt trångt för våra 7 500 elever i grundskolan. Att sparkraven ska genomföras huvudsakligen genom att minska lokalytor är sålunda inte möjligt.

75 procent av BUN:s budget utgörs av personalkostnader. Ska sparprogrammet genomföras, får en hel del lärare söka jobb på annat håll. Konsekvensen av att barnen bussas till de större skolorna blir därmed en lägre lärartäthet. Finns det någon som vill hävda att den utvecklingen skulle höja kvaliteten på undervisningen?

Så till det andra förekommande uppgiften, nämligen att kommunen går med förlust. På ett seminarium för en tid sedan meddelade den nu avgångne ekonomichefen Jan Öström: ”Idag använder vi mer än 100 procent av skattepengarna till drift”. När jag går in på kommunens hemsida kan jag läsa att kommunen under 2019 kommer att redovisa ett prognostiserat överskott på 131 miljoner kronor. Hur hänger det ihop? Det är önskvärt att ansvariga förklarar för oss fåkunniga medborgare hur en sådan motsägelse är möjlig.

Jag gör själv ett försök att finna en förklaring genom att utgå från att kommunen dels har en driftsbudget som svarar för de löpande kostnaderna och där intäkterna består av kommunalskatt och statsbidrag, dels av en investeringsbudget.

På webbplatsen finns också uppgiften att kommunens investeringar 2020 uppgår till 872 miljoner kronor. 400 miljoner kronor finansieras av skatteintäkter. 230 miljoner kronor avser de större projekten Hertsö badhus och Räddningstjänstens flyttning. Dessa båda investeringar är emellertid, enligt Jan Öström, redan finansierade. Den tredje rubriken (242 miljoner kronor) lyder ”Avgiftsfinansierad verksamhet. VA” (vatten och avlopp). Enligt dåvarande ekonomichef Jan Öström finansieras den delen med lån.

Är det så att driftsbudgeten även inkluderar skattefinansierade investeringar? Stämmer det sker en sammanblandning av drift och investeringar, två typer av kostnader som vanligtvis hålls i sär.