Fler än var tredje elev gick i våras ut från Gränsskolan utan behörighet till gymnasiet. Allra mest alarmerande är läget för pojkarna. Bara hälften av pojkarna gick ut med tillräckliga betyg för att klara gymnasiebehörigheten.
Förklaringen bakom siffrorna är i huvudsak uppdelad i tre punkter, tror Tuija Larsson som är rektor på skolan: Haparandas tuffa socioekonomiska läge, psykosocial problematik bland eleverna och att man har fått in många nysvenskar som har tufft med svenska språket.
Skolverkets statistik visar å andra sidan att de sistnämnda, elever med utländsk bakgrund, presterar bättre än de svenskfödda på Gränsskolan och det gäller även på Haparandas andra högstadieskolor, Marielundsskolan och Språkskolan.
Haparanda är däremot kommunen i Norrbotten som har högst arbetslöshet och högst andel hushåll med ekonomiskt bistånd. De socioekonomiska problemen märks av i barnens förmåga att klara av skolgången, menar Tuija Larsson.
Mest märks det på pojkarna.
– Den stora utmaningen är att få dem motiverade, att jobba med attityden. Att plugga är inte riktigt coolt, anser många av dem och det är något vi jobbar med hela tiden i det dagliga arbetet – att försöka motivera eleverna och få dem att förstå meningen med varför man går i skolan.
Svenska var det svåraste ämnet för pojkarna, ett ämne där alla flickor klarade E eller bättre betyg. Där fick nästan hälften av pojkarna underkänt.
– Vi har en del nysvenska pojkar som har finns med här som inte har hunnit lära sig svenska, men som har klarat sig bra i andra ämnen. Och våra inrikesfödda barn har också haft det svårt, man märker att de inte har så varierat språk. Våra barn läser väldigt lite, säger Tuija Larsson.
Det här är en bild som lärare på skolan skriver under på: Läsförståelsen bland eleverna på högstadiet har blivit sämre och det här är kanske det allra största problemet som gör att många barn halkar efter i inlärningen.
– Vi läser mycket i skolan. Men för många barn är det bara i skolan de läser. För att bli en bra läsare behöver man läsa mycket mer. Nu jobbar vi ännu mer med det på Gränsskolan, men det kommer att ta tid innan resultat syns, säger Tuija Larsson.
Totalt i Haparanda har 27,6 procent av eleverna som gick ut årskurs 9 i våras inte gymnasiebehörighet och var tillsammans med Pajala sämst i länet där siffran är 13,6 i genomsnitt. Arjeplog och Älvsbyn ligger i topp i statistiken.
