Stor respons efter kritik om bankernas feghet

Efter Norrbottens Medias avslöjande om bankernas ovilja att investera i mindre kommuner lyfts frÄgan upp pÄ riksdagnivÄ. KommunalrÄdet Claes Nordmark (S) berÀttar att han fick ett stort gensvar efter bankkritiken.

KommunalrÄdet i Boden, Claes Nordmark (S), vill att riksdagens utredningstjÀnst analyserar balansen mellan in- och utlÄning frÄn bankerna i kommuner pÄ landsbygden.

KommunalrÄdet i Boden, Claes Nordmark (S), vill att riksdagens utredningstjÀnst analyserar balansen mellan in- och utlÄning frÄn bankerna i kommuner pÄ landsbygden.

Foto: PÄR BÄCKSTRÖM / FRILANS

Boden2019-10-31 05:00

I samband med vĂ„r artikel om varför NĂ„iden nu helt lĂ€mnat sina byggplaner i Boden kritiserade Claes Nordmark bankerna för feghet. Responsen blev stor. Personer Ă€nda ned till Upplands lĂ€n, bland annat politiska kollegor, delar hans uppfattning. 

– Man förstĂ„r inte varför bankerna Ă€r sĂ„ fruktansvĂ€rt fega nĂ€r det gĂ€ller bra projekt i hela landet. Man upplever att det inte finns plats för kapital pĂ„ landsbygden i bankernas analyser. 

Claes Normark begriper inte varför bankerna inte vill lĂ„na ut pengar till bygget av nya bostĂ€der i kvarteret Enen, som Ă€r en av kommunens mest attraktiva tomter, kanske den mest attraktiva. Hans tydliga uppfattning Ă€r att flera banker Ă€r alldeles för fega förutom i storstadsregionerna, dĂ€r de satsar rejĂ€lt.

Han anser att frĂ„gan mĂ„ste lyftas till en högre nationell nivĂ„ och har sedan artiklarna i Norrbottens Media varit i kontakt med Ida Karkiainen (S), riksdagspolitiker frĂ„n Haparanda. 

– Vi har landat i att hon ska göra en bestĂ€llning till riksdagens utredningstjĂ€nst. Syftet Ă€r att analysera hur balansen mellan in- och utlĂ„ning ser ut till och frĂ„n bankerna i kommuner pĂ„ landsbygden, som tillhör stödomrĂ„de A (se faktaruta), sĂ€ger Claes Nordmark.  

De vill att utredningstjĂ€nster tittar pĂ„ hur utlĂ„ningen ser ut jĂ€mfört med inlĂ„ningen för de misstĂ€nker att inlĂ„ningen Ă€r högre Ă€n utlĂ„ningen, inte minst jĂ€mfört med Stockholm. 

– VĂ„r teori Ă€r att kapital tas frĂ„n inlĂ„ningen pĂ„ mindre orter till utlĂ„ning i storstĂ€derna. Bankerna behandlar inte folk lika. sĂ€ger Claes Nordmark. 

Konsekvensen av det, om teorin stĂ€mmer, Ă€r att bankerna bidrar till att hĂ€mma tillvĂ€xten pĂ„ mindre orter och landsbygden, det vill sĂ€ga ”resten av Sverige”. 

– Det innebĂ€r att de dammsuger landsbygden pĂ„ kapital. Om man inte kan fĂ„ kapital att bygga pĂ„ kvarteret Enen. Var ska man dĂ„ kunna bygga?

Claes Normark tillĂ€gger att man i Boden inte kommer att ge sig. 

– Om vĂ„ra misstankar stĂ€mmer dĂ„ mĂ„ste det ske en diskussion med bankerna centralt om att de gör sĂ„ hĂ€r för de har ett samhĂ€llsansvar mot alla sina kunder. 

Blir det pÄ regeringsnivÄ?

– Det har vi inte landat i Ă€nnu, men nĂ„gonstans mĂ„ste vi fĂ„ upp frĂ„gan pĂ„ högre nivĂ„. Bankerna mĂ„ste förklara sig, svarar Claes Nordmark och avslutar med att sĂ€ga att det förr eller senare kommer att byggas bostĂ€der i kvarteret Enen. 

NSD mÄndagen den 28 oktober 2019.
NSD mÄndagen den 28 oktober 2019.
StödomrÄde A

Det finns tvĂ„ kategorier av omrĂ„den för vissa regionala stöd – stödomrĂ„de A och B. I stödomrĂ„de A Ă„terfinns de kommuner, som enligt regeringen har störst utmaningar med att förbĂ€ttra företagens möjligheter att verka och utvecklas.

Totalt 39 av landets 290 kommuner tillhör stödomrÄde A.

I Norrbotten ingĂ„r Arjeplogs, Arvidsjaurs, Bodens, GĂ€llivare, Haparanda, Jokkmokks, Kalix, Kiruna, Pajala, Älvsbyns, Överkalix och ÖvertorneĂ„ kommuner.

Karta: Bodens kommun stadshus
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!