LÄS MER:Kränkande ortsnamn tas bort i Jokkmokks kommun

Inte så många kände nog ens till denna sankmarks existens innan SVT Norrbotten förra veckan rapporterade att Lantmäteriet beslutat ta bort namnet, som de anser är kränkande. Beslutet har väckt en del debatt, men Lantmäteriet tycker att det finns starka skäl att ta bort namnet för att det ses som olämpligt att använda ordet.

– Detta var det enda kvarvarande, kartredovisade ortnamnet med ordet neger som vi kan besluta om, sa sektionschefen Mattias Johansson till SVT Norrbotten.

Artikelbild

| Kerstin Hellgren Tobiasson, 75, vet inte var namnet kom ifrån men att man på 70-talet såg använde ordet neger i en annan kontext än man gör idag.

Myren får inte ett nytt namn, som Skallelandet eller dylikt, då det enligt Lantmäteriet inte finns alternativa namn som använts.

Var namnet kommit ifrån har stötts och blötts på sociala medier och nätforum, men ursprunget är oklart. Det noterades första gången vid fältarbeten inför utgivningen av den ekonomiska kartan 1973 och kom från boende i området men deras namn finns inte nedskrivna, enligt Lantmäteriet. De upptäckte namnet när de utredde liknande ortsnamn i Dalarna.

Vi har pratat med ett par Vuollerimbor i ett försök att få svar. Tidigare distriktssköterskan Kerstin Hellgren Tobiasson, 75, i Vuollerims hembygdsförening berättar att negerskalle är ett ord för de stora grästuvorna som växer på sankmark. Ibland blir de trädgårdspynt.

– Jag brukar ha en såg med mig, ta hem ett "huvud" och göra en glad gubbe att ställa vid infarten. Det är bara att sy dit ett par knappar till ögon.

Alf Eriksson i Vuollerim säger att tuvorna ser ut som huvuden som sticker upp på en lång hals och att de kan bli en meter höga.

– Man försökte bränna bort dem, men då växte de ännu mer för de fick näring från askan. När gräset blir långt ser det ut som hårsvall så man kan ju tänka sig att namnet kommer därifrån, men då visste man ju inte att neger var ett kränkande ord.

Han säger att renskötande samer genom historien namngett platser med olika landmärken, för att de lätt skulle kännas igen, men att ordet neger måste ha tillkommit senare.

Hur som helst tror varken Alf Eriksson eller Kerstin Hellgren Tobiasson att så många kommer att sakna namnet.

– Om det är något som är kränkande kan man ta bort det. Ordet neger är svårt att ta bort från hjärnorna på oss som är nästan 80 år, men jag tror inte jag brukar säga det.