Bilister och cyklister riskerar att korsa väg med tåg på många platser i Norrbotten, enligt Norrbottens Medias kartläggning. Bara 25 av 83 övergångar med aktiv tågtrafik har bommar, enligt Trafikverkets data.

Av övriga 58 har 24 bom över halva vägen. Tre är utrustade med ljus- och ljudsignal.

31 korsningar har alltså inget skydd utöver kryssmärket. Två har enkel ljussignal. Tre har stoppskylt, inklusive den nu aktuella olyckskorsningen vid Granberget.

Artikelbild

| Trafikverket uppskattar att det tar minst tio sekunder innan ett tåg når den oskyddade plankorsningen. Men den slutliga rapporten väntas dröja månader.

NTF Norrbotten är kritiska. Säkerheten duger inte, enligt verksamhetschef Lars Martinell.

– Nej, det ska vara så säkert som möjligt. Det är fruktansvärt, man måste försöka bygga bort de här övergångarna och det säkraste är ju med bommar, säger han.

 

17 personer har dött i plankorsningar i år. Trafikverket tror att tre dödsfall orsakats av olyckor, inkluderat Sävastborna Stefan och Rose-Marie Gabrielsson som miste sina liv i söndags. Folk som genar över spåren och självmord är vanligare.

Artikelbild

| Bengt Olsson, Trafikverkets presschef.

– Fruktansvärt för tågbolaget och dess personal, men även för de som sitter i trafikledningen. Vi har haft folk som varit tvungna att sluta för att de inte orkat med. De känner sig skyldiga, säger Bengt Olsson, Trafikverkets presschef. 

SJ:s olyckståg, ett av i snitt 26 per dygn, ska enligt polisens uppgifter ha kört 110 kilometer i timmen. Högsta tillåtna hastighet är 135 kilometer i timmen, enligt Trafikverket.

Artikelbild

| Tåget har inte ha kört för fort, enligt Trafikverket. Det ska ha gått i 110 kilometer timmen, med en högsta tillåten hastighet på 135 kilometer i timmen på sträckan.

– Det är raksträcka där i ett antal hundra meter. Med den här hastigheten ska man, mellan tummen och pekfingret, ha minst tio sekunder på sig innan tåget är i närheten av plankorsningen, säger Bengt Olsson som fått rapport om att sikten är tillräcklig.

För att sätta upp bommar behövs el och koppling till trafikledningssystemet. Ibland måste man upphandla ny mark för att gräva, bygga och röja.

– Det kan kosta allt från fem till hundra miljoner kronor styck. Själva bommarna är en mindre del, säger Olsson.

NTF:s Lars Martinell igen:

– Kostnaden får egentligen inte vara avgörande när det gäller liv. Men vad är alternativet då?

Trafikverket hoppas på nya möjligheter med satsningen på Malmbanan.

– Det ligger för planering att koppla in ett nytt signal- och trafikledningssystem under nästa år och där kan det öppna sig helt nya digitala lösningar som vi inte har idag. Där man inte behöver dra kopplingar och bygga teknikhus. Man kommer även att titta på plankorsningar, men vi har inte pekat ut enskilda, säger Bengt Olsson.