Bristen på utrustning som kan utföra magnetresonanstomografi – kort kallat MR-kamera (ibland felaktigt magnetröntgen, se faktaruta), har varit kännbar i omgångar sedan 90-talet. Efterfrågan har bara ökat och under första månaderna i år har regionen noterat en 11-procentig ökning jämfört med ifjol. Till och med april månad i år har 4 336 remisser för patienter med behov av MR inkommit.

– VI har räknat med en produktionsökning och vi tycker att vi tagit i. Men vi ser att ökningen varit större än vi räknat med, säger Maria Bergkvist, länschef bild- och funktionsmedicin.

I nuläget klarar inte regionen trycket utan kötiden är upp till åtta månader.

Artikelbild

| Bilden är från 1997 när Luleå sjukhus fick magnetkamera. Chefsöverläkare Olle Sunnegårdh ses hoppa ur lastbilen som fört kameran till sjukhuset.

– Vi hanterar de som prioriteras att göras snabbare, akuta och inom 1-2 veckor. De klarar vi. Men de med medicinisk prioritering som kan vänta 4-8 veckor får vänta betydligt längre.

Men trycket är fördelat mot kusten där de flesta norrbottningar är bosatta och det var därför regionen beslutade att sätta in ytterligare en MR-kamera i Piteå till en kostnad av cirka 25 miljoner kronor.

– Så den kommer vi att köra allt vad vi kan.

Först 2021 kan Sunderby sjukhus ha ytterligare en kamera på plats som ska ersätta den mobila MR-kameran som nyttjas i nuläget.

Artikelbild

| Maria Bergkvist berättar att hennes avdelning just nu arbetar med att ta fram ett underlag för vad MR-kamera i Kalix och Kiruna skulle innebära.

– Problemet är att trycket är så ojämnt fördelat mot Sunderbyn, säger Maria Bergkvist.

Något som gjort att regionen i perioder skickat patienter för MR-undersökning från kusten till Gällivare.

– Vi har verkligen jobbat för att förflytta patienter från kusten till malmfälten för att vi haft ledig kapacitet där. Men nu har situationen förändrats och vi har svårigheter att bemanna fullt ut.