Ett nytt badhus på Hertsön, upprustning av lekplatser och parker uppgavs vara orsaken till att Lulebo gjorde den i särklass största kapitalöverföringen i Sverige från ett kommunalt bolag 2016. Det visar en sammanställning från Boverket. Överföringen följde reglerna, enligt både länsstyrelsen och Boverket, men det var i särklass den största summa som fördes över från ett kommunalt bolag till ägaren det året. Beloppet översteg samtliga övriga överföringar från andra kommunala bolag i landet tillsammans med det dubbla. Totalt gjorde 39 procent av 249 tillfrågade kommuner 2016 värdeöverföringar från kommunala bolag.

– Det är ju rent åt fanders. Direkt efter att Lulebo hade gett bort pengarna kom de med ett ovanligt högt krav på hyreshöjning, 2,5 procent, säger Hyresgästföreningens ordförande i Luleå, Sören Lejon.

Men kravet gick inte igenom.

Artikelbild

| Sören Lejon är kritisk till värdeöverföringen.

Enligt Lulebos vd Anna-Stina Nordmark Nilsson har bolaget i dag en skuld på upp till 2,5 miljarder kronor - för underhåll som skulle ha gjorts men som aldrig gjordes. Orsaken är enligt vd att bolaget inte har haft någon hållbar modell för att finansiera planerat underhåll historiskt sett. Ändå ska 15 procent varje hyresgästs månadshyra avsättas för just underhåll.

– Hyresgästerna betalar ju för det framtida underhållet hela tiden. Om Lulebo sedan har använt de pengarna på ett felaktigt sätt, då är det ett problem, säger Sören Lejon.

Han påpekar att Lulebo motiverade de stora utförsäljningarna av allmännyttan med att bolaget behövde pengar till renovering av befintliga bostäder och för nyproduktion.

– Vi anser självklart att de pengar som har tillförts Lulebo via försäljningar ska användas till bolagets verksamhet, inte till sådant som ska betalas av alla kommunmedborgare. Vi är absolut inte emot badhus på Hertsön eller upprustning av stadsparken. Men det ska i så fall gå via skattsedeln.

Anna-Stina Nordmark Nilsson påpekar att värdeöverföringen var ägarens beslut och att Lulebos ekonomi inte påverkas av den förrän den dag bolaget behöver pengarna och i så fall måste låna dem. Kostnaden för bolaget blir då själva räntan på lånet.