KRÖNIKA Sedan den stora kommunreformen 1971 har det varit stabilt S-styre i Haparanda. Men kommunvalet 2018 blev ett rejält magplask för partiet.

Socialdemokraterna backade med nästan 13 procentenheter och förlorade styråran i Haparanda.

En koalition med Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sjukvårdspartiet tog över.

Efter valförlusten har de lokala Socialdemokraterna rannsakat sig själva. Valet har analyserats självkritiskt och ödmjukt.

Nya S-gruppledaren Nina Pörhölä och partiveteranen Bengt Westman, som jag träffar på en restaurang i centrala Haparanda, pekar på att S-nederlaget handlade om missnöje med både region- och kommunpolitik under den förra mandatperioden.

”Ibland är det bra att göra ett omtag och se sig själv i spegeln”, säger Pörhölä.

Hon framhåller även att för få lokala partiföreträdare syntes och hördes för under valrörelsen i Haparanda.

”Det är tydligt att alla socialdemokrater behövs i valarbetet om vi ska lyckas som parti”, säger Pörhölä.

Bengt Westman konstaterar att det finns förutsättningar för partiet att komma igen.

”Vi har fått många nya medlemmar och det sker en föryngring i partiet”, berättar han.

Vid årsskiftet hade Socialdemokraterna i Haparanda 159 medlemmar, vilket är en uppgång med 18 medlemmar jämfört med 2017.

De lokala S-politikerna saknar inte heller strids- och profilfrågor.

Den nya kommunledningen har gett besked om att de vill avskaffa den avgiftsfria förskolan i Haparanda från och med hösten 2019.

”Ett mycket tråkigt besked för kommunens alla småbarnsföräldrar, icke minst de som är ensamstående”, konstaterar S-duon som är kritisk till förslaget.

Förutsättningarna för att bedriva oppositionspolitik har dock förändrats radikalt efter maktskiftet.

Det nya styret har gjort om arvodessystem, vilket inneburit kraftiga försämringar för oppositionen.

Sven Tornberg (C), som nu är nytt kommunalråd i Haparanda, hade under tiden i opposition ett arvode som var dubbelt så högt som det Nina Pörhölä nu har.

Detta trots att Tornberg representerade ett parti som var – och är – betydligt mindre än Socialdemokraterna.

(Socialdemokraterna är fortfarande största partiet i kommunfullmäktige även efter bakslaget i valet 2018.)

Bengt Westman är starkt kritiskt mot den nya arvodesmodellen.

”Det är inget som gynnar samtalsklimatet i kommunen och ger oss inte möjlighet att göra ett fullgott oppositionsarbete. Som gruppledare behöver ju Nina tid och möjlighet att sätta sig in i frågorna”, säger han.

I en NSD-intervju 26 februari utvecklade Westman resonemanget.

”Oppositionen har inte ordförandeposter och samma möjligheter att träffa förvaltningschefer. Genom den nya arvoderingskonstruktionen har man egentligen helt omöjliggjort det. Att ha ett gruppledararvode kan vi köpa, men insynsarvodet är något vi tycker ska vara kvar och tillfalla oppositionspartierna så de ska ha någon möjlighet att hålla koll på de förslag som kommer”, sa han.

Nina Pörhölä understryker att det inte handlar om bitterhet efter valförlusten.

”Det handlar istället om fair-play, om möjligheterna till insyn och inflytande”, säger hon.

Det är synpunkter som borde leda till viss eftertanke och besinning hos demokratiskt sinnade krafter i den styrande koalitionen i Haparanda.

I ett sunt politiskt liv är en fungerande opposition en självklarhet. Det hör till den demokratiska pjäsen att det finns någon eller några som kan nagelfara de styrande och utgöra ett alternativ.

Det är en självklarhet att Sven Tornberg (C) & Co har de ledande posterna efter valet 2018.

Men lika självklart bör det vara att Nina Pörhölä (S) och hennes partivänner har möjligheter att bedriva en konstruktiv oppositionspolitik.