Mängden virke som finns i den svenska skogen har ökat med över 90 procent sedan 1900-talets början, trots att vi under samma tid har fördubblat avverkningen. Tillväxten gör att skogen och dess produkter spelar en allt viktigare roll i klimatomställningen.

Bäst effekt för klimatet får vi genom att använda alla delar av varje träd som avverkas till att ersätta fossila råvaror med förnybar skogsråvara. Därför är det bra att skogen efterfrågas på bred front – av såväl förpackningsbranschen som producenter av bioenergi.

För att få en riktigt långsiktig klimateffekt bör dock en så stor del av skogen som möjligt användas till att bygga hus i trä.

Byggbranschen står i dag för en femtedel av Sveriges klimatutsläpp. En byggnad med trästomme halverar de utsläppen jämfört med motsvarande byggnad i energiintensiva material som stål och betong.

Träbyggande möjliggör också en industriell byggprocess, vilket är mer resurseffektivt eftersom användningen av material och energi optimeras på ett sätt som inte är möjligt i traditionella byggmetoder och med andra material.

Ett tredje led i klimatnyttan är att träbyggnader under lång tid lagrar den koldioxid som hade hamnat i atmosfären om träet förbrändes.

Träbostäder är därför en nyckel till att både möta det stora behovet av nya bostäder och bidra till klimatmålet om noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2045. Regeringen är medveten om detta och skrev så sent som i regeringsförklaringen den 10 september att ”mer byggande i trä bidrar till samhällets omställning”.

I den inriktning för träbyggande som släpptes 2018 föreslår regeringen också förstärkt samverkan, kunskaps- och kompetenshöjning, forskning och innovation samt exportfrämjande insatser för att stärka träbyggandet.

Utöver den politiska viljan anser vi att Boverket bör få i uppdrag att ta fram en konkret handlingsplan för att sätta fart på träbyggandet i Sverige. På så sätt kan vi säkerställa att skogen används där den ger störst klimatnytta – i bostadsbyggandet.